FN:s konvention om barnets rättigheter och ensamkommande flyktingbarn : en kvalitativ intervjustudie med vårdpersonal på ett asylboende

Sammanfattning: Antalet ensamkommande flyktingbarn som söker asyl i Sverige ökar för varje år. I samband med detta ställs allt högre krav på hur de ensamkommande flyktingbarnen bemöts och behandlas i enlighet med barnkonventionen, som Sverige skrivit under. Många ensamkommande flyktingbarn hamnar däribland på HVB-hem (hem för vård eller boende). På HVB-hemmen arbetar vårdpersonal som tar hand om flyktingbarnen. Syftet med studien är att försöka förstå, om- och hur personal som tar hand om ensamkommande flyktingbarn lever upp till barnkonventionen på kommunal nivå inom ett HVB hem och hur de förstår sitt arbete samt vilka dilemman som kan uppstå. Data baserade på semistrukturerade intervjuer med personalen analyseras med den interprativa fenomenologiska metoden. I studien undersöks personalens arbets- och förhållningssätt till barnkonventionen i relation till de ensamkommande flyktingbarnen på HVB-hemmet. Lipskys professionsteori om gräsrotsbyråkrater används för att förstå hur och på vilka sätt personalen på boendet påverkas i arbetet av politiska beslut som ska verkställas i praktiken. Resultatet av studien visar på att det finns vissa barriärer för vårdpersonalen. Dessa barriärer återfinns i form av resurser och bristfälliga handlingsutrymmen som gör att personalen på HVB-hemmet påverkas i arbets- och förhållningssättet gentemot barnkonventionen och de ensamkommande flyktingbarnen. Vidare kan makt och kontroll av högtuppsatta personer påverka arbetssättet eftersom det kan skapa begränsningar för vårdpersonalen. Detta överensstämmer med Lipskys professionsteori som förklarar hur socialarbetare styrs av politiska beslut och riktlinjer. Resultatet sammanför antagandet om att vårdpersonalen brottas med att förhålla sig till olika krav och samtidigt göra ett så bra jobb som möjligt. Att beakta barnkonventionen kan därför bli lidande och hamna i bakgrunden under arbetets gång.