Skälig misstanke : Ett begrepp utan definition

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Polisutbildningen; Umeå universitet/Polisutbildningen

Författare: Katarina Larsson; Sara Sjölin; [2007]

Nyckelord: Lagar och förordningar;

Sammanfattning:

Vad krävs för att en person ska anses som ”skäligen misstänkt” och hur påverkar det polisers och åklagares arbete? I följande rapport har vi gjort en granskning av begreppet ”skälig misstanke”, vad det innebär, hur bedömningar av omständigheter runt detta begrepp görs och vilka beslut om tvångsmedel som kan tas därefter. Vi har utgått från litteratur, lagtext samt JO´s avgöranden. För att få en bild av huruvida avsaknaden av en definition av begreppet upplevs som ett problem hos polis och åklagare har vi även hållit några kortare intervjuer. Trots avsaknaden av en klar definition på begreppet uppfattas detta inte som ett problem enligt de vi intervjuat. ”Skälig misstanke” är en av de fyra misstankegraderna som används i processrätten, vilken bl.a. innebär att förundersökningen i detta skede tar en ny inriktning, från att ha varit en spaningsverksamhet eller ingripande så går det nu över till ett utredningsstadium inriktad på en person, detta möjliggör för polis och åklagare att använda sig av tvångsmedel enligt rättegångsbalken. Justitiedepartementet har i en tidigare utredning behandlat frågan om huruvida en definition av begreppet skulle underlätta, men kommit fram till att det inte går att komma närmare en definition samt att det inte är lämpligt att försöka ytterligare precisera begreppet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)