Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande på livsstilsmottagning

Sammanfattning: Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor ökar i västvärlden och orsakar folksjukdomar så som hjärtkärlsjukdom, cancer, sjukdomar i andningsorganen och diabetes. Hälso- och sjukvården uppmanas att arbeta med förebyggande metoder mot användandet av alkohol och tobak, inaktivitet och ohälsosam kost. Det saknas aktuell forskning som rör distriktssköterskors hälsofrämjande arbete på livsstilsmottagning, därför behövs erfarenheterna undersökas för att utveckla det hälsofrämjande arbetet inom primärvården. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orens teori om egenvård belyser vikten av sjuksköterskans roll att stärka patientens kapacitet till att själv ta makten över sin hälsa. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande på livsstilsmottagning. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där fem intervjuer gjordes med distriktssköterskor som arbetade på livsstilsmottagning förlagd på vårdcentral. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade två övergripande kategorier med fem underkategorier. Kategorin ”Barriärer i det hälsofrämjande arbetet” med underkategorierna ”Patientens nivå av hälsolitteracitet" och ”Patientens motstånd till egenvård” Den andra kategorin var ”Möjligheter med ett hälsofrämjande arbete” med underkategorierna ”Individanpassa arbetet”, ”följa upp patientens levnadsvanor” och ”Samverkan med andra hälsoyrken”. Slutsats: Dorothea Orems teori går att applicera i distriktssköterskornas hälsofrämjande arbete, men den visar samtidigt att hälsolitteraciteten har betydelse för att individanpassa arbetet.  Studiens resultat kan stödja liknande forskning för att skapa evidens.  Vidare forskning krävs för att undersöka om några verktyg används och i så fall, vilka verktyg och dess funktion för att utveckla strukturen i det hälsofrämjande arbetet på Livsstilsmottagning inom primärvården.