Livscykelanalys för grundläggning av byggnader : Användningen idag och hur metoden kan tillämpas i praktiken

Sammanfattning: Byggsektorn står idag för en stor andel av växthusgasutsläppen vid produktion av byggmaterial ochanvändningen av byggmaskiner under byggproduktionsskedet. Det nationella målet är att Sverige år 2045ska vara koldioxidneutralt och utifrån detta mål har Fossilfritt Sverige, tillsammans med ett stort antalaktörer från bygg- och anläggningssektorn, tagit fram en färdplan för hur branschen ska bli klimatneutralt.Grundläggning står för en betydande del av den totala byggnadens klimatpåverkan och för att nå måletmed ett klimatneutralt Sverige år 2045 är det viktigt att discipliner inom grundläggning börja arbeta medutveckling och optimering av grundläggningskonstruktioner för att minska klimatpåverkan. I detta examensarbete har en intervjustudie utförts för att kartlägga vilka aspekter som styr valet avgrundläggningsmetod idag utifrån entreprenören och konsultens perspektiv samt för att kartlägga hurdessa aktörer använder livscykelanalys inom grundläggning av byggnader. En fallstudie har utförts för attundersöka hur livscykelanalys kan användas för att beräkna och jämföra klimatpåverkan samtprimärenergianvändningen från grundläggningsmetoder för byggnader genom att prova och utvärderatvå digitala LCA-verktyg. En litteraturstudie har genomförts för att skapa kunskap inom grundläggning och för att skapa förståelseom klimatpåverkan från byggsektorn samt vilka klimatkrav som finns. Litteraturstudien har legat till grundför valet av de två digitala LCA-verktyg som används i fallstudien samt har används för att ta fram enintervjuguide. Intervjuer har genomförts med aktörer från konsult- och entreprenadföretag som harvarierande erfarenheter och kunskaper inom livscykelanalys för grundläggning. Vidare har en fallstudiegenomförts där en jämförande livscykelanalys utförs mellan två grundläggningsmetoder, platta med pålaroch platta med lastkompensation, genom att använda två digitala LCA-verktyg, Klimatkalkyl 6.0 och BM1.0. LCA-studien utgår från verktygens avgränsningar och beaktar endast första delen av livscykeln,byggskedet (modul A1-A5) där Klimatkalkyl 6.0 beräknar klimatpåverkan och primärenergianvändningenoch BM 1.0 beräknar endast klimatpåverkan. Resultatet från intervjuerna visar att grundläggningsmetoder ofta väljs utifrån den ekonomiska aspektenmen att personlig erfarenhet, geografisk och historisk tradition även påverkar. Respondenterna anser attklimat- och miljökrav som förekommer i projekt ofta är otydliga och svåra att förstå. Intervjustudienindikerar att användningen av livscykelanalys är begränsad. Enligt respondenterna skulle användningenöka om man utvecklade kompetens hos konsulter och entreprenörer, förenklade LCA-modellen menframförallt om deras beställare tydliggjorde kravställningarna. I fallstudien visar de två verktygen på olika klimatpåverkan för respektive grundläggningsmetod och olikaskillnader vid jämförandet av de två grundläggningsmetoderna. Båda verktygen visar att grundläggningmed platta med pålar ger en lägre klimatpåverkan än platta med lastkompensation under byggskedetmed givna förutsättningar. Skillnaden mellan grundläggningsmetoderna är 2 eller 5 tonkoldioxidekvivalenter beroende på vilket verktyg man använder, vilket motsvarar cirka 13 respektive 23procent i skillnad. Båda verktygen visar även att betong, cellplast och stål är de byggnadskomponentersom bär den största andelen av den totala klimatpåverkan för respektive grundläggningsmetod. Ingen av verktygen Klimatkalkyl 6.0 och BM 1.0 är utvecklade för grundläggning av byggnader och i bådaverktygen saknas det byggnadsdelar som ingår i grundläggningsmetoderna, som studeras i fallstudien.Resultatredovisningen från respektive verktyg är även svårtolkade och bör utvecklas. Trots detta så ansesdet att båda verktygen kan användas som hjälpmedel för att beräkna och visa vilketgrundläggningsalternativ som ger minst klimatpåverkan. Då den ekonomiska faktorn idag är styrande för valet av grundläggningsmetod kan denna parameteranvändas som styrmedel för att öka arbetet med klimatanpassade lösningar. Förslag på fortsatta studierär att ta fram en relation mellan kostnader och klimatpåverkan för grundläggningsmetoder samt attundersöka hur man kan implementera livscykelanalys på projektörsnivå för att öka dess användning.