Elevinflytandets vara eller icke vara - En kunskapsöversikt om elevinflytandets relevans för samhällskunskapsundervisningen

Sammanfattning: Kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar är att redogöra för olika förhållningssätt inom forskning gällande elevinflytande samt vilka argument det finns för att använda elevinflytande som ett verktyg för att elever ska uppnå samhällskunskapsämnets syfte och mål i gymnasieskolan. Materialet som används har sammanställts utifrån en systematisk informationssökningsprocess i huvudsakligen två databaser, ERIC via EBSCO samt Swepub. Därutöver har en manuell sökning gjorts i form av att gå igenom referenslistor. Resultatet visar på att det finns tre dominerande argument för elevinflytandets förekomst som även motiverar elevinflytandets användbarhet i samhällskunskapsundervisningen. För det första motiveras det utifrån ett rättighetsperspektiv. För det andra anses det gynna elevernas demokratiska fostran. För det tredje betraktas elevinflytande ha positiv påverkan på elevers lärande. Den tydligaste kopplingen till samhällskunskap återfinns i argumentet om demokratifostran eftersom en del av ämnets syfte är att elever ska ges förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utöver dessa tre dominerande argument återfinns även andra förhållningssätt gentemot elevinflytande såsom att snarare fokusera på elevdelaktighet genom deliberativa samtal. I kunskapsöversiktens diskussion konstateras att elevinflytande kan ses som ett verktyg för eleverna att uppnå samhällskunskapsämnets syfte och mål. Samtidigt kan såväl elevinflytande som deliberativa samtal kritiseras då de inte nödvändigtvis främjar fostran av aktiva medborgare. I vår framtida profession som samhällskunskapslärare blir det således nödvändigt att lyfta diskussionen om vilka tillvägagångsätt som bäst gynnar elevernas förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.