Landskapsanalys och stadsutveckling : en studie av Jonsboda

Sammanfattning: Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda är ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus på det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnå dessa syften har målet varit att undersöka hur en av Växjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hänsyn till Växjö kommuns mål och landskapets förutsättningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av områdets historia och förutsättningar som senare legat till grund för analysarbetet. Litteraturstudierna har dessutom identifierat Växjö kommuns riktlinjer för Jonsbodas utveckling samt tillvägagångssätt för landskapsanalysen. Analysarbetet är uppdelat i två delar, en struktur- och sensorisk analys samt en landskapskaraktärisering med utgångspunkt ur metoden Landscape characterassessement. Riktlinjer för bedömningen av landskapskaraktäriseringen utgår från ett ekologiskt, kulturellt och socialt perspektiv. Utifrån litteraturen och analyserna utformades riktlinjer för Jonsbodas framtida utveckling. Förslaget tar upp grönstruktur, vägar och kommunikationer samt bebyggelsestruktur. Förslaget bygger på en idé om fyra grönstråk som bevarar och utvecklar landskapets värden och tillför stadsdelen en grundstruktur. Stråken ska sammankopplas inom området men också knyta samman grönstrukturen i Jonsboda med stadens befintliga grönstråk och landskapet utanför staden. Sjöstråket dras utmed sjön och bygger vidare och förstärker stråket Växjö runt. Skogsstråket tar tillvara på skogens kvaliteter och behåller karaktären av skogskänslan och orörd natur. Området har möjlighet att bli ett stort naturområde, vilket blir viktigt då stora delar av Jonsboda bebyggs. Skogsstråket har även möjlighet att fungera som en grön kil som kopplar det urbana till naturen. Kulturstråket bevarar och utvecklar kulturhistoriska miljöer och blir en koppling mellan Sjö- och Skogsstråket. Dalstråket utvecklas i områdets största dal och kopplar även den samman de övriga stråken. Slutligen föreslås enutveckling av en central bilväg som bör anpassas bättre till cykel- och gångtrafik samt en förbättring av tillgängligheten till värdefulla kulturmiljöer. Vägnätets struktur består av ett hierarkiskt system med tydligt utformade gaturum. Systemets stomme är en huvudgata i nordsydlig riktning där kollektivtrafiken placeras. Från huvudgatan går ett nät av genomgående kvartersgator och mindre gårdsgator som utformas som säckgator. En expresscykelväg utvecklas i anknytning till Sjöstråket. Kollektivtrafiken anknyts till Bergundavägen och kopplar till vägnätet in mot staden. Bebyggelsen följer trädgårdsstadens principer med låga hushöjder, en variation i bebyggelsen och generösa gröna rum till kvarterens gårdar. Byggnaderna och tätheten är högst utmed huvudgatan för att sedan successivt bli lägre närmare naturlandskapet. Detta för att skapa en mjuk övergång och ett samspel mellan stad och land.