Framtida förbättringsförslag för kombi- och omlastningsterminal : En fallstudie på Alvestas kombi- och omlastningsterminal

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO); Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)

Sammanfattning: Kurs: Examensarbete i Logistik, 30 hp Författare: Matilda Svensson och Hanna Delius Handledare:Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Titel: Framtida förbättringsmöjligheter för kombi- och omlastningsterminaler - En fallstudie på Alvestas kombi- och omlastningsterminal Nyckelord: Kombi- och omlastningsterminaler, intermodala transporter, utnyttjandegrad, interna och externa faktorer   Arbetets syfte är att identifiera och analysera interna och externa faktorer som uppstår på kombi- och omlastningsterminaler samt att analysera hur utbudet på kombi- och omlastningsterminaler kan utvecklas för att möjliggöra ökad utnyttjandegrad.   Arbetet har besvarat tre frågeställningar:

    Vilka interna och externa faktorer har lett till att kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta inte når önskad utnyttjandegrad?    Interna faktorer: kompetens, typ av gods, lagring, hantering av gods/ej synkroniserat, ej elektrifierade spår, informationshantering, typ av utrustning, ej kontinuerligt flöde, utrymme och markunderlag. Externa faktorer: Lagar, dieselskatt, vägslitageskatt, konjunktur, befolkningsmängd, buller, nya innovationer, IT-system, infrastruktur, Andra kombi- och omlastningsterminaler, leverantörer, kund och lastbil.  
      Hur kan kombi- och omlastningsterminaler i Sverige möta externa faktorer i framtiden? I utförandeplanen kom författarna fram till att det är viktigt för kombi- och omlastningsterminaler att inte bara fokusera på intermodal verksamhet. Det är även viktigt att ha ett effektivt IT-system som kan användas och hantera många och komplexa flöden. Järnvägen är lönsam med gods som är tungt och som kan fraktas långa sträckor därför borde kombi- och omlastningsterminaler kolla på möjligheten att transportera gods till andra länder och inte bara inom Sverige. Sedan borde kombi- och omlastningsterminaler kolla på möjligheten att förlänga spåren som finns på terminalen för att kunna hantera längre tåg. Den sista förbättringslaget är att kombi- och omlastningsterminaler borde kolla på att automatisera hanteringen.   Hur kan kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta utvecklas, genom att möta identifierade interna faktorer, för att möjliggöra för ökad utnyttjandegrad?   För att öka utnyttjandegraden har författarna till arbetet kommit fram till att Alvestas kombi- och omlastningsterminal borde ha flera transportoperatörer, förbättrad lagerhantering, stuffa containrar, hantera virkespaket, använda cross-docking, hantera farligt gods, utökade öppettider, bättre markunderlag, elektrifierade spår, hantera timmer, implementera ett intermodalt transportsystem, investera i ett lagringstält, automatisering kring hantering och omlastning.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)