Skolsköterskans erfarenheter av att identifiera elever med psykisk ohälsa – en systematisk litteraturöversikt. “En känsla av att något är fel”

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett växande problem. Skolsköterskan befinner sig i position att tidigt kunna identifiera den psykiska ohälsan bland unga då hens arbete innefattar att möta alla elever och bedriva hälsofrämjande arbete. Syfte: Att utifrån befintlig kvalitativ forskning sammanställa och beskriva skolsköterskans erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Metod: Systematisk litteraturöversikt av kvalitativ forskning har använts. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed, PsycInfo och Eric. Artiklar som berörde skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa inkluderades. Kvalitetsbedömning gjordes av två oberoende granskare. Resultat: Sammanlagt inkluderades sju artiklar i resultatet varav fyra stycken från Sverige, två från England och en från Finland. Artiklarna analyserades och sammanställdes. Fyra huvudteman framkom; Skolsköterskans arbetsmetoder, skolsköterskans kompetens, skolsköterskans känslor och skolsköterskans samarbete. Slutsats: De metoder som används för identifiering av psykisk ohälsa hos elever är till viss del personbundna känslor hos skolsköterskan såsom intuition, misstanke eller oro. Skolsköterskorna saknar tydliga riktlinjer för hur psykisk ohälsa skall dokumenteras vilket i vissa fall leder till bristfällig dokumentation. Skolsköterskorna anser även att samarbetet med elevhälsan och övriga organisationer och myndigheter kan upplevas problematiskt. Nyckelord: Barn och unga, elever, identifiering, psykisk ohälsa, skolhälsovård, skolsköterskan, systematik litteraturöversikt. Background: Mental illness among children and youth is increasing. Since the school nurse meets all students, she or he holds a key position that could make it possible for an early identification. Aim: The aim of this study is to make a compilation of existing qualitative studies in order to describe school nurse’s experiences of identifying mental illness among students. Method: Systematic literature reviews of qualitative studies have been used. The searches were made in Cinahl, Pubmed, PsycInfo and Eric. Articles that described the school nurse’s work with mental illness were included. Quality was measured by both authors independently. Results: Seven articles were included in the result. Four of them were from Sweden, two from England and one from Finland. The articles were analyzed and compiled. The result is presented in four main themes; The school nurse’s collaboration, the school nurse’s feelings, the school nurse’s methods and the school nurse’s competence. Conclusion: Methods to identify mental illness is sometimes based on the school nurse's personal feelings of intuition, suspicion and worry. The lack of guidelines on how to document mental illness leads to insufficient documentation in some cases. The school nurses also experience that the collaboration with Student health Care and other organizations and agencies sometimes can be difficult.