Ungdomsgäng i rätten: en studie i domstolars bedömning av gängrelaterade brott

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: I Sverige, liksom i många andra delar av Europa, finns en romantiserande bild av ungdomsgäng. Genom medias rapporteringar får vi ibland ta del av olika berättelser om ungdomar som sysslar med brott och ställer till med trubbel ute i förorterna. Dessutom har vi alla någon gång sett amerikanska filmer som både glamouriserar gänglivet och framställer det ur ett mycket dystert ljus. Ungdomar i gäng väcker en viss fascination hos den vanlige medborgaren. Samtidigt har det länge i Europa saknats forskning kring hur man ska definiera gäng. Den kunskap vi har fått om gäng, gängkriminalitet och ungdomarna som går med i gängen har kommit från USA, och är således till stor del baserad på undersökningar som gjorts där. Det vi vet om gäng är att de består av unga människor som tillsammans begår brott eller annars uppvisar ett socialt avvikande beteende. Dessa ungdomar är ofta utstötta från det övriga samhället och har dålig kontakt med offentliga organ. Svenska straffmätnings- och påföljdsregler innehåller särskilda bestämmelser som tillämpas för unga lagöverträdare. Förutom att tillämpa de allmänna reglerna om straffmätning ska domstolarna i sin rättstillämpning även beakta den unga lagöverträdarens ålder. Det är lagstiftarens avsikt att unga ska behandlas lindrigare och att de i så stor utsträckning som möjligt ska hållas borta från fängelser och hellre vara föremål för insatser från socialtjänsten. Rätten ska tillämpa stor restriktivitet i att döma en ungdom till en frihetsberövande påföljd. Om domstolen väljer att döma till fängelse ska den unga personen istället dömas till sluten ungdomsvård. Andra påföljder som endast tillämpas på unga är ungdomsvård och ungdomstjänst. Domstolar kan förena dessa påföljder om den anser att det är nödvändigt för att påföljden ska bli tillräckligt ingripande. När unga begår brott i gäng rör det sig ofta om våldsbrott och egendomsbrott. Domstolar har då att bedöma dels den aktuella brottsligheten, dels ungdomarnas respektive ansvar i brotten. Samtidigt som domstolen ska tillämpa de allmänna straffmätningsreglerna måste den också ta hänsyn till de tilltalades ungdom. Uppsatsens första del syftar till att definiera och beskriva ungdomsgäng, vad som utmärker dem och vilka typer av ungdomar som ingår i dem. Den andra delen kommer att redogöra för de regler som är tillämpliga vid den straffrättsliga bedömningen av unga lagöverträdare, samt presentera hur domstolar bedömer ungdomar som begår brott i gäng- och kamratsammanhang i deras faktiska rättstillämpning. Slutligen förs en diskussion och analys kring de resultat som kommit fram genom arbetet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)