Varför är straffen så låga i Sverige?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Svenska straffnivåer beträffande allvarlig våldsbrottslighet uppfattas ofta som låga. Allmänheten är missnöjd. Den svenska regeringen har sedan 2006 fört en reformagenda med syfte att skärpa straffen för de allvarliga våldsbrotten. Regeringen har åberopat det allmänna rättsmedvetandet som grund för sin reformagenda. Samtidigt har den nya lagstiftningen ej gett avtryck i rättstillämpningen på grund av en motsträvig domarkår. Trenden har i stället delvis gått i motsatt riktning. Denna uppsats undersöker frågan: Varför är straffen så låga i Sverige? Bland annat följande frågor besvaras i uppsatsen. Hur går straffbestämningen till i Sverige? Hur behandlas återfallsbrottslighet? Vilka påföljder finns och hur sker påföljdsvalet? Vilken är den straffteoretiska grunden för dagens straffnivåer? Varför är straffnivåerna så låga i Sverige? Slutsatsen är att de låga straffnivåerna i Sverige i huvudsak beror på nyklassicismens inflytande. Företrädare för nyklassicismen använde, i en straffteoretisk övergångsperiod i vilken krav på skärpta straff och hårdare verkställighet ställdes, straffteoretiska inslag, som tilltalade en liberal eller konservativ publik, i en ny föreningsteori. Då syftet med föreningsteorin var straffmildrande drog emellertid dessa politiska grupper i praktiken en nitlott. Därför bör nyklassicismen inte ses som en kompromiss mellan konservativa och radikala. Nyklassicismen har sedan dess i stort lyckats kidnappa den svenska kriminalpolitiken för dess radikala och från det allmänna rättsmedvetandet starkt avvikande syften i straffmildrande riktning. Företrädare för nyklassicismen sitter idag på nyckelpositioner i samhället, på universiteten och i den Högsta domstolen. Detta teknokratiska expertvälde brottas nu med en populistisk högerregering som har strängare straff högt upp på dagordningen. Uppsatsen innehåller dessutom en egen skiss med vissa idéer för en ny straffteoretisk föreningsteori för det svenska straffsystemet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)