Tron på praktisk och laborativ matematik i undervisningen -relevant eller överdriven? : Landsomfattande jämförelse av 1000 elevers betyg

Sammanfattning: Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne. Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte.   Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande. Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven? Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik. I studien har 1038 elever med betyg G i matematik deltagit och deras betyg i matematik, idrott och slöjd har jämförts och analyserats. Resultatet visar att hälften av alla dessa elever uppvisar ett bättre betyg i idrott såväl som i slöjd. Detta resultat kan ses som en indikation på att elever med betyg G i matematik är mer praktiskt lagda och främjas av en praktiskt orienterad undervisning.