Trädgården - en plats att återfinna hälsan : hälsoträdgårdens utformning för personer med diagnosen utmattningssyndrom

Sammanfattning: Det uppdrivna tempot under både arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohälsa. Långdragen överbelastning kan leda till ett tillstånd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hälsoträdgård. Ett multidisciplinärt team arbetar och använder sig av hälsoträdgården som ett verktyg för att rehabilitera individen. Naturens restorativa effekter används där tillsammans med den traditionella sjukvården. Det är många olika mekanismer som gör trädgården till en restorativ och läkande miljö. Att naturliga miljöer främjar den mänskliga hälsan på flera plan understryks av en mängd olika teorier. Den miljöpsykologiska forskningen har under årtionden framfört evidens om att natur- och trädgårdmiljöer inbringar positiva hälsoeffekter hos människor. Forskningen ligger till grund till hur man har kommit att utforma restorativa miljöer såsom exempelvis hälsoträdgårdar. Det här kandidatarbetet sammanställer befintlig kunskap om hur hälsoträdgårdar kan utformas för att rehabilitera en särskild målgrupp; personer med diagnosen utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier och intervjuer undersöktes det om det finns riktlinjer att följa vid utformningen av en hälsoträdgård konstruerad för denna specifika målgrupp. Uppsatsen är en sammanställning av en del av den information och kunskap som finns inom ämnet hälso- och restorativa trädgårdar, allt på en rimlig nivå för ett kandidatarbete. Det är många olika faktorer som påverkar utformningen av hälsoträdgården, exempelvis platsens grundläggande förutsättningar, brukargruppens behov och hur den ekonomiska situationen för verksamheten ser ut. De varierande faktorerna leder till att hälsoträdgårdar kan skifta mycket i utseende. Huvudsaken är att trädgården designas utifrån ett mänskligt perspektiv där brukarens behov och förutsättningar tas i beräkning, samt att den är användarvänlig. Det finns ingen bestämd mall som klargör hur en hälsoträdgård ska vara utformad. Däremot finns det en del riktlinjer för vad man kan tänka på vid utformningen av en sådan trädgård. Syftet med uppsatsen är att på ett tydligt sätt förmedla vad som framkommit i undersökningen och tydliggöra riktlinjerna. Detta görs genom att främst beskriva och sedan illustrera vad man bör ha i åtanke vid utformningen av hälsoträdgårdar för denna specifika målgrupp. Informationen som framkommit i arbetet riktar sig till andra som söker sammanfattad och till viss del även förenklad kunskap inom ämnet.