Det tredje könet : En diskursanalys av debatten om "hen" i fyra svenska dagstidningar under januari-mars 2012

Sammanfattning: Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jämställdhetsklimatet genom debatten om ordet ”hen” i fyra dagstidningar under början av 2012. ”Hen” är ett könsneutralt alternativ till ”hon” och ”han” tänkt att användas när kön är okänt eller irrelevant. Frågeställningarna kretsar kring vilken typ av förhållningssätt, känslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring användandet av ”hen”. Till grund för analysen ligger en teoretisk ram bestående av feministisk teori och diskursteori. Urvalet består av allt opinionsbaserat material under januari-mars 2012 i nätupplagorna av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Aktörerna är journalister, debattörer, krönikörer, politiker, föräldrar och lärare. Genom diskursanalytisk metod kartläggs debattens olika riktningar där tre förhållningssätt är tydliga. De positivt inställda delas in i två undergrupper: de entusiastiska, som uttrycker glädje, iver och upprymdhet kring ordet ”hen” samt de engagerade som med en mer allvarsbetonad retorik talar om behovet av en tredje könskategori. De neutrala i sin tur har två undergrupper: de oberörda som inte uttrycker några direkta åsikter utan anser att det är upp till var och en bilda sig en uppfattning om ”hen”, och de humoristiska som utan att vilja delta i debatten på allvar använder en skämtsam ton för att avdramatisera det laddade ämnet. De negativt inställda delas in i tre undergrupper: de tveksamma som ur ett intrafeministiskt perspektiv uttrycker skepsis mot att ”hen” skulle kunna ha någon inverkan på jämställdheten, de sarkastiska som flyttar fokus från debattens huvudsyfte med hjälp av hånfull ironi, och de kritiska som uttrycker en stark motvilja att acceptera ”hen” och rentav ser ordet som farligt och hämmande. Resultatet av analysen kan sägas spegla en pågående jämställdhetsdebatt där behovet av en tredje könskategori tycks alltmer uppenbart, och där känslorna är mycket starka. Argumenten som uttrycks för användandet av ordet handlar om behovet av frihet, undslippande av förtryckande könsnormer och fler identifikationsmöjligheter. Motargumenten, i sin tur, handlar om den potentiella faran i att negligera biologin, naturen och tvåkönsidealet och på så sätt skapa förvirring och oordning. Då ansatsen är kvalitativ och materialet begränsat både tids- och omfångsmässigt bör denna studie enbart ses som en inblick i en pågående debatt, utan syfte att generalisera vad gäller de åsikter, värderingar och argument som uttrycks.