Läsarten i medialiseringens tidevarv. En läsartsanalys av fem svensklärares retorik om läsning.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka fem svensklärares föreställningar om läsning av olika typer av texter.Undersökningen genomförs mot bakgrund av den medialisering som sägs prägla samhället och skolan. Syftet ärockså att relatera till spörsmål som postulerats inom det senaste decenniets svenskämnesdidaktiska forskning,bl.a. frågor om hur, vad och varför man ska läsa olika typer av texter. Uppsatsens huvudfråga berör relationenmellan läsarter och texttyper. Denna besvaras genom att undersöka vilka läsarter som möjliggörs, efterfrågas ochpremieras i lärarnas resonemang. Materialet består av fem intervjuer med verksamma gymnasielärare inomämnet Svenska. Intervjuerna genomfördes i november 013. Undersökningsmaterialet analyseras genom åttaolika läsartsbegrepp.Genom att använda läsarter som både undersökningsobjekt och analysverktyg syns vilka läsarter som efterfrågasav lärarna. Dessutom blottläggs tydliga relationer mellan specifika läsarter och medier. Generellt framträder denestetiska och kritiska läsarten som de mest efterfrågade – vilket både bekräftar och motsäger samtida forskning.Sammantaget anser lärarna att eleverna saknar den kritiska läsarten, ofta som en konsekvens av att medievanornaleder eleverna till en naiv läsart. Elevernas medievanor ställs också i konflikt till dem de möter i skolan.Ett dikotomiskt tänkande präglar också lärarnas retorik om läsning, t.ex. genom att eleven antingen läser kritiskteller naivt. Genom att använda läsarterna kreativ läsning och mediereflexivitet syns några få resonemang somuppluckrar dikotomin, men dessa är undantag. Ett tredje betydelsefullt resultat för undersökningen är attläsartsanalysen erbjuder flera sätt att beskriva läsning inom skolan. Till skillnad från tidigaresvenskämnesdidaktisk forskning används här fler än ett läsartspar. Detta medför att beskrivningen avmöjliggjorda och premierade läsarter nyanseras. För läraryrket i allmänhet och svenskläraryrket i synnerhet ärdetta betydelsefullt. Genom analysen syns att läsning och läsförståelse inte låter sig beskrivas som ett antingen-eller. Istället blottläggs hur såväl olika medier som didaktiska val erbjuder och begränsar vilka sätt att läsa sommöjliggörs.