"No disrespect" - Om representation av klass och genus i dokumentär tv-underhållning

Sammanfattning: Bakgrund/Frågeställning: Mycket kritik har riktats mot den dokumentära tv-underhållningen: talk shower, dokusåpor och tävlingsprogram där så kallade "vanliga" människor står i centrum. Fokus har ofta hamnat på den omoral dessa program sägs visa upp; oro har uttryckts över att framförallt unga tittare ska uppmuntras till felaktigt beteende. Uppsatsen argumenterar dock att förhållandet mellan tittarna och programmen är mer komplext än så; genom att ta den amerikanska talk showen Ricki Lake som exempel studeras här hur en grupp unga kvinnor tolkar programmet. Utgångspunkt tas i Beverly Skeggs forskning kring hur kvinnor förhåller sig till respektabilitetsdiskursen, och Fanny Ambjörnssons avhandling som studerar vilken roll klass och uppfattningar kring kön och normalitet spelar i skapandet av identitet. Frågeställningen är hur klass och genus representeras i dokumentär tv-underhållning och på vilket sätt denna representation läses och upptas i normaliseringsprocesser med fokus på klass och genus. Syfte: Genom en tvådelad analys syftar uppsatsen till att skapa en förståelse av dels hur klass och genus representeras i dokumentär tv-underhållning, dels hur dessa representationer läses (som är det begrepp som används för tv-tittande inom fältet för cultural studies) och upptas i normaliseringsprocesser. Analysen grundar sig på en mindre empirisk studie av en grupp kvinnor i åldrarna 17 till 23, som fått se ett avsnitt av Ricki Lake och sedan intervjuats. Utgångspunkten är att representationerna av klass och genus fungerar som ytterligheter kring vilka man kan artikulera sitt jag genom att hävda skillnader. Centralt här är Skeggs begrepp disidentifikation. Utgångspunkter: De teoretiska utgångspunkterna tas i Bourdieus kapitalmetaforer, Skeggs undersökningar av genus, Ambjörnssons studier av normaliseringsprocesser och Grindstaffs genomgång av representationer av klass i amerikansk dokumentär tv-underhållning. Uppsatsens teoretiska och metodologiska ramverk utgörs av feministisk forskning inom fältet för cultural studies. Slutsatser/Resultat: Analysen visar att representationer av klass och genus, som i stor utsträckning vilar på historiska skildringar av arbetarklassen som avvikande, läses och tolkas in i skapandet av identitet; uppfattningar om normalitet kopplas till de representationer av avvikelse som texten förmedlar. Nyckelord: klass, genus, representation, disidentifikation, ideologi, diskurs, hegemoni, identitet, femininitet, Bourdieus kapitalmetaforer, normaliseringsprocesser, respektabilitet.