Nuvarande utbredning och framtida spridningsrisker av arsenik i grundvattenakviferen i Hjältevad

Sammanfattning: Arsenik är en naturligt förekommande halvmetall som orsakar stora hälsoproblem genom exponering t.ex. via dricksvatten. På grund av arseniks negativa effekter på människors hälsa sänktes den tillåtna gränsen i dricksvatten från 50 μg/l till 10 μg/l 2003 av WHO. Arsenik förekommer i huvudsak i två oorganiska former, arsenat (AsO43-) och arsenit (AsO33-), där arsenit är en betydligt mer mobil och toxisk form. Vilken form som dominerar påverkas i första hand av redoxförhållanden men även av pH. Reduktion från arsenat till arsenit är gynnsamma vid lägre pH och vid syrefria (reducerade) förhållanden. I Sverige har tidigare användning av arsenik, t.ex. vid impregneringsanläggningar, orsakat föroreningar som än idag ligger kvar. I Hjältevad i Eksjö kommun drev Televerket under 1940- till 1980-talet en impregneringsanläggning för telefonstolpar. Impregneringsvätska, innehållande bland annat arsenik, kunde spridas inom området till största del på grund av en tank som började läcka under 1960-talet. En omfattande sanering med jordtvätt genomfördes 1997. Senare kontroller har dock påvisat stadigt ökade halter. Med anledning av de ökade halterna har ett arbete inletts för att kartlägga föroreningssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera grundvattenkemin i Hjältevad genom att visualisera föroreningsföroreningsplymen, undersöka mobiliteten genom att undersöka samband mellan halten arsenik och kemiska parametrar samt göra en fördjupad analys av spridningsrisken med hjälp av Kd-värden. Data från jord- och grundvattenprovtagningar genomförda under augusti och september 2017 bearbetades med hjälp av ArcMap och Excel. Resultatet visade att låga redoxförhållanden sannolikt har bidragit till ökad spridning av arsenik vilket till stor del förekom i den reducerade formen arsenit. De högsta halterna var koncentrerade till området kring den f.d. läckande tanken, där halter så höga som 2200 μg/l kunde uppmätas i grundvattnet. Vidare visade provtagningsresultaten att mängden förorenad jord missbedömdes vid saneringen 1997 (halter på 238 mg/kg kunde uppmätas i jorden). Slutsatsen drogs att redoxförhållanden inom området är gynnsamma för att arsenik ska förekomma i den reducerade formen arsenit, att arseniks mobilitet med stor sannolikhet är betydligt högre än vad som tidigare bedömdes samt att risker föreligger om inga åtgärder vidtas.