I djurens intressen - En granskning av djurvälfärden i svensk djurskyddslagstiftning

Sammanfattning: Djurrätt är ett växande ämne som engagerar många. Denna uppsats handlar om djurrätt och specifikt om djurvälfärd i den svenska djurskyddslagen. Den 1 april nästa år träder en ny, historisk, djurskyddslag i kraft. Den nya djurskyddslagen är historisk eftersom lagstiftaren för första gången uttryckligen erkänner att djur har ett egenvärde samt understryker att god djurvälfärd är av relevans. Uppsatsen behandlar djurvälfärden i svensk djurskyddslagstiftning i förhållande till Peter Singers moralfilosofiska principer om djursyn. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur väl djurskyddslagen främjar djurens välfärd och frågeställningarna som ska besvaras är följande: 1. Hur värderas djurvälfärd i svensk djurskyddslagstiftning? 2. Tillgodoses djurens välfärd på ett tillräckligt bra sätt, sett ur Singers moralfilosofi om djursyn? I uppsatsen analyseras förarbeten, lagtext och litteratur. Inledningsvis redogörs för den svenska djurskyddslagstiftningens framväxt, begreppet djurvälfärd samt motiven bakom djurskyddslagarna. Därefter behandlas Singers teori om djursyn. Slutligen analyseras vad som framkommit i ett försök att besvara uppsatsens frågeställningar. Utvecklingen i riktning mot ett större värnande om djurens intressen har skett successivt. I nuvarande djurskyddslag framgår underförstått att djurvälfärd är av relevans men det är först i kommande djurskyddslag som lagstiftaren uttryckligen värderar djurvälfärd högt. Svaret på den första frågeställningen är således beroende på om vi har nu gällande eller kommande djurskyddslag som underlag. Singer är förespråkare av principen om lika hänsyn till intressen och jämlikhetsprincipen. Principerna kan kortfattat sammanfattas ge uttryck för att alla människor är jämlika samt att deras respektive intressen väger lika oberoende av faktorer som exempelvis intelligens eller så kallas rastillhörighet. Singer anser att dessa principer, som traditionellt sett är tillämpliga på människan, ska utsträckas till att även omfatta djuren. För att djurens välfärd ska kunna tillgodoses på ett tillräckligt bra sätt, sett ur Singers moralfilosofi om djursyn, krävs således att ovan nämnda principer de facto blir giltiga i förhållande till djuren. I svensk lagstiftning är djuren underordnade människan vilket innebär att jämlikhetsprincipen inte uppnås i förhållande till djuren. Svaret på den andra frågeställningen är således att djurens välfärd inte tillgodoses på ett tillräckligt bra sätt, sett ur Singers moralfilosofiska perspektiv om djursyn.