Industripark Lövholmen : en studie om kreativitet som utgångspunkt i stadsutveckling

Sammanfattning: Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt. Florida menar att en ny klass, vilken han kallar den kreativa klassen, bär på framtidens ekonomiska kapital och hävdar att de söker sig till platser där de kan leva en viss livsstil och förverkliga sina drömmar. De platser som de söker sig till genomgår en kreativ utveckling. Runt om i världen har man sett en trend där kreativa profileringen ofta syftat till att locka till sig de här människorna. Kreativitet har också haft en avgörande roll för social hållbarhet i städer. I Berlin uppmuntrar stadsplanerare till tillfälliga, kreativa projekt i staden, då de menar att det kan skapa nya urbana livsstilar. Agenda 21 för kultur uppmuntrar också till kreativitet i städer då de anser att det kan bidra positivt till att bevara det kulturella arvet och mångfalden som är hotat i och med pågående globalisering och standardisering. De kreativa platser som finns har i regel utvecklats utifrån sitt sammanhang över en längre tid. Platsernas kreativitet har inte uppstått som ett resultat av planering. En rad faktorer som ger förutsättningar för kreativitet har kunnat konstaterats vara sammanlänkade och beroende av varandra på ett komplext sätt. De viktigaste slutsatser som jag kom fram till var att det i stadsutveckling är svårt att skapa kreativitet. På platser där det finns en existerande kreativitet har man dock goda chanser att bevara och vidareutveckla den. Det är då viktigt att se kreativitet som en process och låta processen ta tid. Resultatet i form av eventuell ekonomisk lönsamhet bör inte vara det övervägande målet. Den ekonomiska lönsamheten kan dock användas som argument för att göra kreativa satsningar. Landskapsarkitekten har en viktig roll för att värna om kreativitet som finns i våra offentliga rum och landskap. Lövholmen i Stockholm var området som jag studerade närmare. Det är Stockholms sista centrala industriområde som idag har en närvarande kreativitet genom till exempel ett flertal ateljéer, gatumålningar och en konsthall. Området vittnar om en över 100 år gammal industrihistoria som av Stockholms Stadsmuseum har klassificerats som särskilt värdefull. Beckers färgindustri dominerade platsen större delen av den här tiden. I Lövholmen ville jag skapa en kreativitetsfrämjande gestaltning. Jag fokuserade på mellanrummens betydelse och skapade medveten öppna och oprogrammerade ytor. Nya verksamheter fick ta plats i de gamla industribyggnaderna. Min grundidé var att platsen skulle kunna förändras och anpassas efter människors idéer och tankar om platsen. I diskussionen reflekterar jag vidare kring att planera för kreativitet samt vad konsekvenserna skulle bli om man inte planerade för kreativitet.