Allergenspecifik immunterapi som behandling av atopisk dermatit hos hund

Sammanfattning: Atopisk dermatit eller canine atopic dermatitis (CAD) är en vanlig inflammatorisk, kliande hudsjukdom hos hund kopplad till en överkänslighetsreaktion av typ 1, vilket innebär ett överdrivet Th2-svar med produktion av IgE-antikroppar. En behandlingsmetod för CAD som anses både säker och effektiv är allergenspecifik immunterapi (ASIT). Detta innebär att djuret injiceras med gradvis ökande mängder av det orsakande allergenet tills en underhållsdos uppnåtts. I denna rapport presenteras ASIT som metod, dess effektivitet och vilka immunologiska mekanismer som kan tänkas ligga bakom eventuella förbättringar vid behandling. ASIT har potential att förbättra de kliniska symptomen och det finns även studier som visat att det hos människa förebygger sensibilisering mot nya allergen och alltså eventuellt har en förmåga att påverka patogenesen vid CAD. Hos hundar är det vetenskapliga underlaget för ASITs effektivitet inte så brett som den förhållandevis utbredda användningen av behandlingen kanske indikerar. Det finns många studier som visat goda resultat, men av dessa är enbart en studie placebokontrollerad. ASIT kan administreras på olika sätt, med olika doser och injektionsintervall. Den vanligaste administrationsvägen i dagsläget är subkutana injektioner. Vilket administrationssätt och doseringsprotokoll som är bäst är fortfarande oklart. Det är även kontroversiellt om effektiviteten påverkas av andra faktorer som kön, ålder vid insjuknande, duration av sjukdomen innan behandling satts in, ras, antal allergen eller typ av allergen hunden är känslig för. På en immunologisk nivå har studier på humansidan visat att ASIT minskar basofil- och mastcellsaktiviteten. Det har även visats att ASIT vrider om Th2-profilen i immunsvaret mot en profil mer karaktäriserad av Th1-cytokiner. Efter en lång tids ASIT-behandling ses IgE minska. IgG, speciellt IgG4 och IgG1 ökar istället. IgG4 verkar ha en viktig roll då den tros tävla med IgE om bindning till allergener och därmed leda till en kompetetiv blockering. Detta leder till en minskad degranulering av mastceller och basofiler. Även regulatoriska T-celler (Treg), som har en nedreglerande funktion på immunsystemet, påverkas vid ASIT. De ses öka efter behandling och korrelationer mellan klinisk förbättring och ökade nivåer Treg har setts. Treg tycks dock ha en komplicerad roll i både patogenesen bakom CAD och effektiviteten bakom ASIT. Studier har visat ökade nivåer Treg hos atopiker. Vissa indikationer finns på att Treg hos allergiska individer har en nedsatt funktion. Dessutom har försök visat att Tregar under specifika förhållanden delvis kan anta en Th2-cellsfunktion. ASIT är en behandlingsform under konstant utveckling. Nya adjuvans, olika modifieringar av allergener och olika sätt att administrera behandlingen är bara några exempel på saker som testas för närvarande. Det finns även andra mycket effektiva behandlingsmetoder för CAD, exempelvis ciclosporin eller anti-IL-31-antikroppar. Dessa skulle i framtiden kunna göra ASIT överflödigt. ASIT är dock i dagsläget den enda metod som skulle kunna ha potential att påverka patogenesen vid CAD, eller åtminstone ge upphov till en långvarig förbättring, vilket gör det troligt att ASIT även i framtiden kommer ha en viktig roll inom allergibehandlingen.