Penna eller tangent? En jämförelse av 10 pojkars berättelser skrivna på dator och för

Sammanfattning: Syfte: Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmåga att uttrycka sig i skrift. Som lågstadielärare med 25 års erfarenhet har jag länge sökt en metod som underlättar för pojkar att skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berätta om men har svårt att få på pränt. Funderingar har kretsat kring motoriska svårigheter och bristande intresse. Den norske forskaren och lärarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlärning på dator är upphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftspråksinlärning med datorns hjälp. Syftet med studien är att jämföra datorskriven text med handskriven för att se om det finns skillnader i dessa vad gäller kvalitet och antal ord. Utgångspunkt är följande frågeställningar: • Vilka skillnader finns i pojkars berättelser som är skrivna på datorn jämfört med berättelser som är skrivna för hand? • Hur stor möda krävs för att lära sig tangentbordet? • Hur stor möda krävs för att lära sig skriva med penna? • Vilka vinster och förluster kan lärarna se i jämförandet av datorskrivning och handskrivning? Teori: I huvudsak är det Tragetons metod och Lundbergs teorier om läs- och skrivinlärning som behandlas i litteraturgenomgången då dessa har skilda perspektiv på skriftspråksutveckling. Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg står för ett syntetiskt förhållningssätt. Trageton förordar att elever under första skolåret enbart skriver på dator vilket Lundberg förkastar och menar att den multisensoriska träning som handskrivning ger är nödvändig för skrivutvecklingen. Metod: Studien har genomförts på en skola där det finns tre klasser i årskurs ett. De sex lärare som arbetar i dessa klasser och alla tio pojkar i en av klasserna har deltagit i studien. Som metod valdes kvalitativa observationer och intervjuer med lärarna och pojkarna samt analys av de berättelser pojkarna producerade under observationstillfällena. Varje pojke observerades vid två tillfällen då de skrev på dator och vid lika många tillfällen då de skrev för hand. För att få fördjupad kunskap intervjuades därefter alla pojkarna samt lärarna. Resultat: Nio av tio pojkar i studien tyckte det var roligast att skriva på datorn. Lärarna hävdade att den lusten att skriva de ser hos pojkarna inte har förekommit i tidigare klasser med nybörjare. Lärarna tyckte sig se bättre resultat som avser innehåll och kvalitet på pojkarnas datorskrivna texter och vad gäller antalet skrivna ord var det till fördel för de datorskrivna berättelserna. En viss tveksamhet att skjuta upp formandet av bokstäverna för hand fanns dock hos lärarna