Konsekvenserna av övergången till K3-regelverket och en fortsatt internationell harmonisering - från leasegivarens perspektiv -

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Det nya K3-regelverket är en del av Bokföringsnämndens K-projekt och ska tillämpas av svenska onoterade bolag av större storlek från och med 1 januari 2014. Regelverket är en del av det harmoniseringsprojekt som pågår i världen vilket kan göra det svårt för företag utan internationella anknytningar att se någon direkt fördel av övergången och de initiala kostnader som tillkommer.  Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt utreda hur övergången till K3-regelverket berör ett onoterat koncernbolag som innehar rollen som leasegivare. Ytterligare syftar uppsatsen till att granska hur revisorer ser på denna förändring och hur eventuella problem kan undvikas. Förhoppningsvis kommer denna granskning även underlätta tillämpningen av K3 för det företag som valts för fallstudien. Avgränsningar: Denna uppsats har som syfte att belysa de förändringar som uppkommer för leasegivare vid övergången, vilket gör att de regler som skiljer sig åt från tidigare regler på detta område är mest relevanta. Vidare belyses endast ett företag som berörs av övergången i en fallstudie, vilket inte kan sägas ge en generell bild av hur alla företag påverkas av denna. Metod: Metoden som används i uppsatsen är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fallstudie samt två intervjuer. Vidare beskrivs även metodiken där den insamlade empirin ställs mot den teoretiska referensramen, då dessa tillsammans syftar till att besvara uppsatsens frågeställning. Resultat och slutsatser: Respondenterna delade uppfattningen att alla företag som innehar rollen som leasegivare till olika grad påverkas av övergången till det nya regelverket. Det nämns även att företag kan ha svårt att se fördelarna med en sådan övergång, vilket visade sig i fallstudien där företaget ansåg att övergången endast innebar ytterligare kostnader och resurser som hade kunnat undvikas. Ingen av parterna ser övergången som särskilt problematisk, även om det finns en stor klyfta mellan företagets samt respondenternas uppfattning angående revisorns roll vid övergången. Förslag till vidare forskning: Ett intressant område som identifierats för vidare forskning är huruvida de faktiska konsekvenserna av övergången är likvärdiga med de hypoteser som i dagsläget görs. En annan intressant fråga är huruvida övergången bidrar till en internationell harmonisering och om en sådan ens är möjlig. Vi ser även ett intresse i att undersöka om övergången har någon betydande roll för företag på lång sikt eller om praxis gör att förändringarna förr eller senare smälter in i det nuvarande systemet.