Men jag får aldrig bestämma när vi läser! : En intervjustudie med fenomenografisk ansats beträffande barns uppfattningar av högläsning i förskolan.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Sammanfattning: Problematiken som ligger till grund för studien är att forskning indikerar att högläsning utformas som lugnande åtgärd istället för lärtillfälle, samt att barns inflytande inte tillvaratas i utformning av förskolans verksamhet. Problematiken tog oss fram till ett forskningsproblem gällande att forskning inom området för studien är övervägande framskriven ur vuxnas perspektiv, vilket vi vill vända på genom att försöka närma oss hur barn ser på högläsningen i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn uppfattar utformningen och inflytandet på högläsningen i förskolan, för att förstå hur barnen uppfattar fenomenet högläsning. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka uppfattningar av högläsningens utformning ger barnen uttryck för? Vilka uppfattningar av inflytande på högläsningen ger barnen uttryck för? Då vi vill lyfta fram barns uppfattningar med denna studie har det inspirerat oss till att inta en fenomenografisk ansats, som handlar om att beskriva hur fenomen eller företeelser i världen uppfattas olika av människor. För att besvara syfte och frågeställningar gjordes valet att använda semistrukturerade intervjuer som metod, vilka utfördes med 14 förskolebarn i åldrarna 4–6. Ljudinspelningar användes som datainsamlingsmetod och materialet har granskats, transkriberats samt analyserats med en fenomenografisk analysprocess i fyra steg. Genom analysprocessen sammanställdes barnens utsagor från intervjuerna i fyra beskrivningskategorier som utgör studiens resultat; Högläsning av fröken, Högläsning av barnen, Fröken bestämmer och Barnen bestämmer. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att barns uppfattningar av fenomenet högläsning varierar och grundar sig i hur pedagoger i förskolan förhåller sig till att låta barnen komma till uttryck, både vad gäller utformning av högläsningen samt utrymmet för inflytande på den. Om barn ska få möjlighet till inflytande är det av betydelse att barns uttryck blir uttalade, lyssnade på samt värdesatta av pedagoger som arbetar med barn i förskolan. Det framkommer att barnen har viljan till mer inflytande på högläsningen i förskolan än vad pedagogerna i deras närvaro möjliggör för i dagsläget.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)