Testa hörförståelse – ska det vara nödvändigt? Tre undersökningar som jämför läsförståelsefärdighet med hörförståelsefärdighet hos avancerade andraspråkstalare.

Sammanfattning: Till skillnad från andra länders språkliga inträdesprov inför universitetsstudier omfattas inte Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier) av något delprov i hörförståelse. I den här uppsatsen diskuteras huruvida ett sådant delprov har en relevant plats på behörighetsgivande kurser och språkprov eller om ett läsförståelseprov kan förväntas räcka för att dra slutsatser om testtagarnas sammanlagda receptiva färdigheter. Arbetet består av dels en undersökning av andraspråksinlärares resultat på läs- och hörförståelseprov på B2/C1-nivå, dels en explorativ experimentell studie av detsamma, samt en enkät- och uppsatsundersökning där deltagarna i den experimentella explorativa studien beskriver hur de upplever att deras receptiva färdigheter räcker till för behoven de har. Det kanske mest uppenbara som skiljer läsande och lyssnande åt är att läsande består i att tolka skriven text – alltså bokstäver sammansatta till ord skilda från andra ord genom ett mellanslag – och den andra i att tolka talad text som består av språkljud och där det inte lika tydligt markeras när ett ord är avslutat och ett annat börjar. Detta, i kombination med talares individuella sätt att kommunicera muntligt, gör talat språk till mindre regelstyrt och därmed mer oförutsägbart än skrivet språk. Den avgörande skillnaden för läsares och lyssnares möjligheter att processa texter verkar vara tiden de har till sitt förfogande i tolkningen av texterna, samt att lyssnaren inte kan kontrollera den text som ska processas. Taltempot bestäms av den som talar, inte den som lyssnar. Resultatet av såväl den deskriptiva som den explorativa experimentella studien samt enkät- och uppsatsundersökningen visar att färdighetsnivån för hörförståelse inte behöver följa färdighetsnivån för läsförståelse, samt att hörförståelse upplevs som svårare än läsförståelse för de flesta. Eftersom det är viktigt att andraspråksstudenter har rimliga möjligheter att ta till sig talad text när de studerar på universitetet är slutsatsen att hörförståelestestning har en plats på behörighetsgivande kurser och språkprov i svenska.