Designarkeologerna : Museipedagogik i rörelse när barn gestaltar tid,historia och museum.

Detta är en Master-uppsats från Konstfack/IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik

Sammanfattning: Detta masterprojekt handlar om barns gestaltningar av tid, historia, och museum i ett samarbete mellan Vasamuseet och Design Lab S. Med studien vill jag visa på museipedagogiska metoder som ger utrymme för barnens kunskaper och processer.Mina frågeställningar är:- Hur gestaltar barnen museum, tid och historia?- Hur kan barnens gestaltningar och guidningar förstås i termer av lärande?- Hur kan denna kunskap användas på museum?Utifrån teoretiska, pedagogiska och konstnärliga perspektiv har jag undersökt och analyserat komplexiteten i barnens lärprocesser med materialiteter. Jag har använt mig av posthumanistiska teorier och visuella, performativa metoder. Som en gestaltande del i undersökningen har jag utgått från ett barns resonemang kring hur vi rör oss genom utställningsmiljöer på museum. På Konstfacks vårutställning utforskade jag därför vad som händer i en utställning när barn får bestämma hur de väljer att ta sig igenom samlingar och aktivera konstverk. Den konstnärliga processen visade hur oskrivna regler kan synliggöras med hjälp av barnens guidningar och hur det går att aktivera mellanrum som tillåter nya sätt att se.Barnens gestaltningar av tid, museum och historia utmanade en linjär tidssyn med rörlighet och skapade en nomadisk museipedagogik genom att transformera ting och tid till händelser och platser genom sina gestaltningar. Med egna museer och guidningar synliggjorde och utmanade de maktstrukturer inom museivärlden och samhället. Barnens performativa och estetiska processer visade hur meningsskapande sker genom intra-aktioner med materialiteter och med andra människor. Genom leken och skapandet kunde barnen både följa och gå emot regler och normer samt pröva sina egna teorier. Barnens gestaltningar visar att vi i lärandesituationer bör ge utrymme till det oförutsedda så att vi kan inta olika subjektspositioner och våga omförhandla förgivettagna roller. Med pågående processer av tillblivelser blev vi tillsammans medskapare av kunskapen. Studien visar att vi bör uppmuntra till en nomadisk museipedagogik som kännetecknas av rörelse, fantasi, drömmar och nya sammankopplingar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)