Miljöbalkens sakägarbegrepp - Om enskildas möjlighet till överprövning av vindkraftsetableringar

Sammanfattning: Vindkraftsetableringar är idag vanliga runt om i landsbygden i Sverige. Vindkraftverk är ett miljövänligt alternativ för energi som hela samhället behöver. Samhällets behov av just förnyelsebara energikällor har ökat bara de senaste få åren. I april 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. För Sveriges innebar antagandet att ett nationellt övergripande mål blev att andelen energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen ska år 2020 uppgå till 49 procent. Detta ledde till att Sverige var tvungna att uppföra ett stort antal nya vindkraftverk för att kunna nå det uppsatta nationella målet. Det är en viktig förutsättning för miljön, men som inte alltid är lika uppskattat av de som eventuellt kan komma att påverkas av störningar. Det uppstår ofta en intressekonflikt när det gäller uppförandet av vindkraftsetableringar. I praxis kan man se att det finns många enskilda individer som anser att etableringarna påverkar deras hem/vardag/fastighet/intressen på ett negativt sätt. Dessa enskilda har dock rätt att yttra sig i vissa fall då det gäller tillståndspliktiga vindkraftverk. De enskilda innehar även en speciell rätt att överklaga ett beslut om vindkraftverk, om de är att benämna som sakägare. Denna definition av sakägare har länge varit omdiskuterad och har ännu inte en klar definition i lagtexten. Lagtexten, 16 kap 12 § 1 p miljöbalken, säger att man är att betrakta som sakägare om man är; den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot. I propositionen till miljöbalken och även lagkommentarer är allmänna intressen uttryckligen undantagna de enskildas rätt att överklaga. Återigen är det svårt att definiera var gränsen går för ett allmänt intresse och allemansrätten har satts som en bortre gräns. Det finns dock forskare på miljörättens område som försökt kartlägga vad som är ett allmänt intresse. Sakägarbegreppet som det ser ut idag har varit med sedan miljöskyddslagen år 1969 och man finner fortfarande ledning i praxis sedan dess för att utröna en klarare definition. Det finns även avgöranden under 2000-talet som har haft stor inverkan på dagens syn på sakägarbegreppet. NJA 2004 sid 590 samt NJA 2012 sid 921 har vidgat begreppet av vem som anses vara berörd och utrönt lite klarare vad som menas med att vara sakägare.