Polysemin hos prepositioner : En språkjämförande korpusundersökning

Sammanfattning: Denna masteruppsats handlar om prepositioner och ställer frågan om varför denna ordklass är så svår att lära sig. Syftet med studien är att öka förståelsen för några svenska prepositioners distribution och betydelser, särskilt när de används för att uttrycka abstrakta relationer. Under­sökningen utgår alltså ifrån att de abstrakta användningarna av prepositionerna är svårast att använda och förstå, samtidigt som dessa användningar förmodligen är utvecklade metaforiskt ur en mer spatial användning. I undersökningen analyserar jag fem vanliga svenska prepositioner, för, med, till, vid, över och fem vanliga engelska prepositioner, after, at, by, for och with. Genom att söka i parallellkorpusen ESPC har jag kunnat se vilka översättningar som används till de olika prepositionerna. Sedan har de abstrakta användningarna analyserats vidare. Undersökningen visar att det finns en omfattande polysemi kring prepositionsbruket, preposi­tionerna används i väldigt många betydelser och detta är en av de främsta anledningarna till att ordklassen blir svår att lära sig. Det visar sig även att de abstrakta användningarna med stor sannolikhet utvecklats ur en spatial grundbetydelse. Ofta är detta dock troligen inte till någon större hjälp för en inlärare. Resultatet tyder på att man nog måste acceptera att vissa konstruktioner lärs in utantill. Men det tyder även på att det i någon mån går att precisera vilken preposition som gäller vid vissa semantiska betydelser eller roller, t.ex. att ”förmånstagare” markeras med för – man gör något för någon – och att ”ändamål” markeras med till – man använder något till något. Engelskan har for i båda fallen. Också tvåspråkiga lexikons beskrivningar av prepositioner skulle kanske kunna förbättras.