Barnet, våldet och rätten : En diskursanalys om barns åsikter i tingsrättsdomar där det förekommit uppgifter om våld

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Författare: Linnea Opgenoorth; Anton Sundin; [2016]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Barnets bästa ska alltid vara avgörande i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Särskild vikt ska läggas vid barnets rätt till skydd från vidare övergrepp, samt en nära och god kontakt med båda föräldrar. Vi har i vår studie undersökt hur barns åsikter framkommer och diskuteras i familjerättsliga mål där det förekommit uppgifter om våld. Vi har även studerat hur avvägningen mellan risk för övergrepp och en god kontakt med båda föräldrar sker i tingsrättens bedömningar. Vår teoretiska utgångspunkt var barndomssociologi och vi har analyserat materialet utifrån diskursanalys. Barndomssociologin syftar till att se barn som kompetenta aktörer som har en åsikt om deras egna liv. De diskurser vi använt är familjerättsdiskurs, könsvåldsdiskurs och barnskyddsdiskurs. Barnets bästa tolkades olika beroende på vilken diskurs tingsrätten använde. I resultatet tolkades tingsrättens bedömningar som att barns åsikter inte hade någon större bäring eller vikt om barnen inte uppnått 12 års ålder. De vuxna tolkar barns åsikter och deras åsikter framförs aldrig ofiltrerat. Det är endast i de fall att barnen upplevt direkt våld som tingsrätten mer ingående diskuterar barnets åsikter. Huvudaktörerna i målen är de vuxna och inte barnen. Flera av de analyserade domarna fokuserade på föräldrakonflikten och diskuterade hur det påverkade barnet. Våldet som barnet eller modern upplevt var inte väsentligt för tingsrättens bedömning. Det kan utifrån resultatet tolkas som att tingsrätten inte anser att barn är kompetenta aktörer om de inte uppnått 12 års ålder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)