På spaning efter den röda tråden : En komparativ studie av satskonnektion i Tisusuppsatser

Sammanfattning: Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka satskonnektionen i tio Tisustexter, fem som blivit godkända och fem som blivit underkända. De forskningsfrågor jag ska försöka besvara är: Hur hög är konnektivtätheten i de Tisusuppsatser som fått bedömningen U respektive G och kan något mönster urskiljas? Vilka likheter och skillnader kan urskiljas vad gäller valet av konnektiver i Tisusuppsatser som fått bedömningen U respektive G? Vilken relation kan man se i materialet mellan satskonnektion och texttyp? Vilka likheter och skillnader i andel och val av konnektiv förekommer mellan de analyserade Tisusuppsatserna och tidigare analyser av elevuppsatser och en debattartikel? För att underlätta analysen har texterna delats in i makrosyntagmer och sedan har satskonnektiverna lokaliserats och delats in i de fyra undergrupperna additiva, temporala, kausala och komparativa konnektiver enligt en modell som presenterats i Catharina Nyströms bok Hur hänger det ihop (Nyström, 2001). Resultaten för de underkända Tisusuppsatserna har sedan jämförts med resultaten för de godkända Tisusuppsatserna, men även med resultaten från tre andra undersökningar av texter skrivna av elever i olika åldrar samt en debattartikel från DN där samma analysmetod använts. Undersökningen visar att satskonnektionen per 100 ord minskar med ökad ålder, med ett undantag. Den är också något mindre i de godkända Tisusuppsatserna än i de underkända. Olika texttyper brukar också förknippas med en stor förekomst av vissa konnektiver. Tisusuppsatsen kan ses som en diskursiv text som bör innehålla en hög andel komparativa och kausala konnektiver, jämfört med en berättande text som ofta innehåller många additiva och temporala konnektiver. När man jämför materialet ser man också att de texter som skrivits av de äldre och mest skrivvana skribenterna, debattartikeln i DN och uppsatserna som blivit godkända på Tisus, uppvisar en hög andel komparativa och kausala konnektiver medan de andra uppsatserna domineras av additiva konnektiver. Man kan också se att uppsatserna som blivit godkända uppvisar en större variation när det gäller val av konnektiver, framför allt när det gäller komparativa och kausala konnektiver.