Utvärdering av farmaceutiska tjänster – en litteraturstudie

Sammanfattning: En farmaceuts roll på ett öppenvårdsapotek är att erbjuda trygga och effektivaprodukter samt kunna ge råd om dessa. Genom sin kompetens inom läkemedel är öppenvårdsapotek är en viktig del i sjukvårdssektorn. Apoteken i Sverige är till stordel privatägda och de olika kedjorna konkurrera med varandra. Det är därför av intresse för apoteken att inte bara kunna erbjuda bra produkter utan även att generera vinst. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder och resultat som används för att utvärdera farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek. Studien är en litteraturstudie och litteraturen som användes bestod till största delen av artiklar som hämtades från sökmotorn PubMed. Olika nyckelord användes i olika kombinationer vid sökning och artiklarna valdes ut efter relevans i rubrik och”abstract”. Från de relevanta artiklarna kunde också relaterade artiklar hittas. Utöver artiklarna och några av deras källor användes en rapport från Läkemedelsverket ochen C-uppsats. Resultaten från artiklarna delades in i fem kategorier: kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar, följsamhet till läkemedelsanvändning, apotekskundens upplevelse och farmaceutens upplevelse. Under kategorin kliniskt utfall hittades studier som genom sjukhuskontroll kunde visa på att ökad farmaceutisk vård gav bättre kliniskt utfall. Den ökade farmaceutiska vården gjorde att användning av läkemedel förbättrades vilket gjorde att deltagarnas sjukdomsbild förändrades till det bättre. Vid livskvalitetsförändringar visade en studie att deltagarna hade fått bättre hälsa och mindre risker för ytterligare sjukdomar genom att de fått ökad farmaceutisk vård och bättre användning av läkemedel. Studien använde sig av självrapportering och sjukhuskontroll. För att visa på förbättrad följsamhet till läkemedelsanvändning användes självrapportering och räkning av läkemedel där mängden läkemedel som användes jämfördes med mängden som borde ha används. Här kunde två av studierna visa på en positiv förändring av följsamheten medan en tredje studie inte visade på någon skillnad av följsamheten med ökad farmaceutiskvård. För att mäta apotekskundens och farmaceutens upplevelse användes kundmöten och intervjuer. Här mättes deltagarnas upplevelse utifrån om de varnöjda och i studierna som användes var resultatet positivt, både för kunder och förfarmaceuter, då ökad farmaceutisk vård användes. De resultat som visar kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar och följsamhet till läkemedelsanvändning ger ett konkret värde som visar på positiva förändringar efteråtgärder. De visar dock inte deltagarnas upplevelse. De resultat som visar apotekskundens och farmaceutens upplevelse visar inte om användningen av läkemedel förbättrats och om den ökade farmaceutiska vården gav resultat. De flesta av resultaten i studierna visade positiva förändringar vid ökad farmaceutisk vård. För att införa ökad farmaceutisk vård på öppenvårdsapotek i Sverige krävs vissa resurser. Genom att kombinera flera metoder kan bättre resultat för att utvärdera farmaceutiska tjänster ges. Resultaten av de olika metoderna ger olika typer av utfall. Denna studie kan utgöra underlag för att kunna lägga mer resurser på att öka den farmaceutiska vården och ge farmaceuter en större roll inom hälso- och sjukvård. Detskulle leda till bättre läkemedelsanvändning och förbättrad hälsa för kunder och patienter.