En studie om upplåtelseformen Kooperativ hyresrätt

Sammanfattning: I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa är bostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k. stopplagen tas bort från och med den 1 juli 2007 vilket möjliggör att ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt kan ske i större utsträckning än tidigare. En del politiker kritiserar detta starkt, de tycker att den ekonomiska klyftan ökar mellan boende och att bostadssegregationen i landet kan öka i och med att mycket av allmännyttans hyreshus blir bostadsrätter. Detta gör det oerhört intressant för oss att undersöka om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt kan vara ett alternativ vid fortsatt byggande. Vårt syfte med denna uppsats är att öka kunskapen om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt och att undersöka om den i framtiden kan bli ett komplement till den traditionella hyresrätten. Vidare är syftet att utifrån fastighetsbolagens sida redovisa risker och möjligheter för ett projekt med kooperativ hyresrätt. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer som har genomförts med två fastighetsbolag och två boende på västkusten. Referensram och empiri har kopplats samman för att jämföra och dra slutsatser. De båda fastighetsbolagen vi intervjuat ställer sig positiva till den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform, och ser den som ett mindre komplement till den traditionella hyresrätten. Men det finns dock vissa problem med formen då speciellt lagstiftningen sätter käppar i hjulet. I vår forskning har det visat sig att just bristen på kunskap till största del är anledningen till att få vågar satsa på upplåtelseformen.