Prioriteringar vid tillsättningar av förstelärare : reformens betydelse vid skolförändring

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka vilka prioriteringar som kommunala rektorer i grundskolan gör vid tillsättningar av förstelärare. Detta för att förstå hur rektorer tolkar läroplanen och därigenom agerar för en ökad måluppfyllelse i skolan. Målet är att synliggöra hur rektorernas utökade möjligheter till inflytande genom förstelärarreformen kan påverka skolutvecklingen. Metoden som användes var en kombination av högstrukturerade telefonintervjuer och offentliga statistiska data som rekvirerades från aktuell kommun. Studien omfattar 46 av totalt 51 kommunala rektorer i grundskolan där förstelärare finns i organisationen. Av dessa kunde 12 inte besvara hela eller delar av frågorna med anledning att de var nya i rektorsrollen. Två avböjde från att delta i studien. Resterande 32 rektorer besvarade studiens frågor angående prioriteringar av särskilda kvalifikationer vid tillsättning av 75 av kommunens 110 förstelärare i grundskolan. Resultaten analyserades i en induktiv process utifrån reformteorier, läroplansteorier och teorier om stofforganisation i skolan. Resultaten visade att rektorerna agerade enligt reformteorier där de utifrån sin ”sandwich-position” på olika sätt försökt genomföra reformen på ett sätt där slitningar bland reformanterna ska bli så små som möjligt. Detta genom att fördela försteläraruppdragen jämnt på olika sätt. Resultaten visar, utifrån de fyra huvudgrupperna för läroplansforskning, att rektorerna i sina prioriteringar har ett starkt ämnesfokus där matematiken har en särställning, men även svenska är framträdande. Här går att se paralleller i reformarbete som opinionsbildning då prioriterade ämnen är sådana som tydligt är kopplade till jämförande internationella studier. Det finns också ett stort lärarfokus då rektorerna lyfter fram lärares personliga drag på olika sätt knutet till kollegialt lärande, ledarskap i klassrummet och intresse för forskning. Även trender som formativ bedömning, språkutvecklande arbetssätt och digitalt lärande framträder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)