Att lära för livet: En studie om förståelse, föreställningar och attityder i förhållande till hållbar utveckling bland studenter vid Göteborgs universitet

Sammanfattning: Det mänskliga samhället står inför en rad stora utmaningar, och i takt med globaliseringen får effekterna av mänsklig aktivitet allt större geografisk spridning. Konsekvenser av vårt handlande är avlägsna i tid och rum, samtidigt som sambanden är mycket komplexa. Ur insikten att samhället och miljön är ömsesidigt beroende av varandra har konceptet hållbar utveckling vuxit fram och är en politisk målsättning såväl internationellt som nationellt och lokalt. Utbildning har identifierats som ett viktigt medel i strävan mot en hållbar utveckling, och FN har utlyst ett årtionde för lärande för hållbar utveckling som pågår fram till 2014. I Sveriges högskolelag står sedan 2006 att svenska högskolor och universitet ska främja en hållbar utveckling. Göteborgs universitet har som målsättning att integrera hållbar utveckling i all utbildning. En hel del forskning har bedrivits på området lärande för hållbar utveckling, men det finns en kunskapslucka när det gäller hur studenter ser på hållbar utveckling. Den enda tidigare studie som generellt undersöker studenters perspektiv på hållbar utveckling har utförts vid universitetet i Plymouth. Att bidra till förmåga att aktivt och kritiskt värdera och ta ställning till alternativa perspektiv är viktiga mål inom lärande för hållbar utveckling, därför finns ett stort värde i att undersöka studenters perspektiv på detta område. Denna studie ämnar därför i deskriptivt syfte belysa studenters kännedom, föreställningar och attityder om hållbar utveckling. Studien är även komparativ då den jämför förhållanden vid Göteborgs universitet med universitetet i Plymouth. Studien är kvantitativ och har genomförts som en webbaserad enkätundersökning bland Göteborgs universitets 26 726 registrerade helårsstudenter, med en svarsfrekvens på 6,8 procent. Resultaten visar att studenterna anser sig känna till begreppet hållbar utveckling. Det finns dock motsägelser i studenternas föreställningar om hållbar utveckling, vilket bekräftar begreppets komplexitet samtidigt som det tyder på att förståelsen i realiteten är lägre än studenterna själva anger. Vidare förstår studenterna hållbar utveckling främst utifrån begreppets ekologiska dimension. Studiens resultat indikerar ett behov av samarbete mellan akademiska discipliner om lärande för hållbar utveckling ska kunna utövas i den högre utbildningen. Den positiva inställningen visar att det finns förutsättningar för att engagera studenter i hållbarhetsfrågor, men indikerar också vikten av att kritiskt reflekterande uppmuntras. Avslutningsvis föreslås kvalitativa studier om studenters syn på hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling, med utgångspunkt i de kvantitativa resultat som denna studie bidrar med. Hur lärare inom universitet och högskolor förhåller sig till lärande för hållbar utveckling är ytterligare ett förslag på frågeställning för vidare forskning.