ÅSIKTSPROFFSEN En undersökning om hur svensk dagspress bevakar tankesmedjor.

Sammanfattning: Tankesmedjornas makt Antalet svenska tankesmedjor har mer än fördubblats de senaste tio åren. Journalister verkar ha svårt att förhålla sig till de nya opinionsbildarna – ska man alltid låta båda sidor komma till tals eftersom de har politiska åsikter eller är de snarare forskare så att man kan referera till dem som experter? – På ledarplats är vi företrädare för en åsiktsriktning. Det är bättre för oss om man refererar till våra åsikter som fakta, säger Timbros vd Karin Svanborg‐Sjövall och förklarar att de arbetar aktivt för att förekomma mer på nyhetsplats. Vi har undersökt hur svensk dagspress bevakartankesmedjor. Det har vi gjort genom att göra en kvantitativ innehållsanalys av 255 artiklar från 2014 och 2015. Vi har även gjort direktobservationer och Samtalsintervjuer med representanter för smedjorna. För attsjälva erfara hur källkritiska journalister är mot tankesmedjors material har vi skickat ut pressmeddelanden från en påhittad tankesmedja. Examensarbetet har visat att tankesmedjor har ett stort genomslag i media. Själva ordet tankesmedja förekom knappt 300 gånger i svensk tryckt press 2001 men nära 5 000 gånger femton år senare. Dessutom får deras åsikter ofta stå oemotsagda och det är sällan som journalister bemödar sig att upplysa läsaren vilken politisk åsikt tankesmedjorna företräder. Vi ser också exempel på att journalister – främst ledarskribenter – ofta lyfter fram tankesmedjornas material på ett positivt sätt.