Upphovs- och patenträttsligt skydd för videospel - Identifiering av skyddet

Sammanfattning: I en undersökning av gällande svensk rätt och praxis har det immaterialrättsliga skyddet för videospel i förhållande till upphovs- och patenträtt undersökts. Videospel åtnjuter ett immaterialrättsligt skydd i Sverige som i stora drag är täckande. Inom upphovsrätten har videospel länge skyddats som datorprogram. Samma specialbestämmelser som gäller för datorprogram har då gället för videospel. Skyddet har dock bara kunnat appliceras på de delar av videospelet som utgör ett datorprogram. Andra verk som innefattas i begreppet datorspel så som ljud, grafik, filmsekvenser, manus och mer har skyddats som självständiga verk i den mån det uppnår verkshöjden. I och med EU-domstolens avgörande i Nintendo-målet har situation blivit osäker. Nintendo-målets prejudicerande innebörd är inte entydig. Fallet kan innebära att det upphovsrättsliga skyddet för videospel inte kan delas upp. Nintendo-målet talar för att videospel ska ses som en egen verstyp inom upphovsrätten, ett så kallat multimedieverk. Vilka specialbestämmelser som är tillämpliga på videospel är efter Nintendo-målet inte säkert. Gällande patent kan skyddet inte sägas innefatta videospel. Ett patent kan ge ett indirekt skydd genom att skydda komponenter som bidrar till säkerheten för ett videospel, exempelvis tekniska åtgärder vidtagna för att förhindra olaglig distribution. Det finns även möjlighet för ett patentskydd för vissa funktioner i ett videospels datorprogram. Detta föreligger dock endast på en väldigt teknisk nivå. Det går inte att skydda ett videospels idéer, regler eller spelmekanik genom varken upphovs- eller patenträtten.