Energiledning i små och medelstora företag : En studie av tillverkande företag som erhållit stöd för energikartläggning

Sammanfattning: Energieffektivisering är ett område där många styrande samhällsorgan, inte minst EU, tillför mycket kapital för att minska medlemsländers och företags klimatpåverkan. Den inriktning som historiskt sett haft störst fokus är diffusion av energieffektiv teknik, men senare forskning visar på en utökad energieffektiviseringspotential utöver ren implementering av energieffektiv teknik. Genom att arbeta med energiledning anses en högre nivå av energieffektivisering kunna uppnås. Inga studier har hittills genomförts på ett fulländat nationellt energieffektiviseringsprogram i syfte att kvantifiera energiledningspotential i små och medelstora företag (SMF). Syftet med denna studie är att fylla detta forskningsgap genom att undersöka energiledning i SMF som erhållit stöd för energikartläggning genom de så kallade Energikartläggningscheckarna, (EKC). Studien är baserad på energieffektiviseringsåtgärder från EKC-programmet samt en enkätstudie med ett urval av de deltagande företagen. Resultatet visar att 3 – 23 procent av den identifierade energieffektiviseringspotentialen kan härledas till energiledning, beroende på vilka åtgärdskategorier som inkluderas i begreppet. Om enbart kategorin beteendeförändring tillskrivs energiledning uppgår storleken på energiledningsgapet till 3 procent. Författarna anser att detta synsätt har starkast förankring till den teori kring energiledning som presenteras i studien. Med ett väl fungerande energiledningsarbete möjliggörs upptäckter av nya förbättringsområden kontinuerligt. Det är därmed sannolikt att ett bra energiledningsarbete leder till att fler energieffektiviseringsåtgärder identifieras och genomförs. Trender i studiens resultat visar att en hög grad av involvering vid energikartläggning samt ett välutvecklat energiledningsarbete leder till att fler kostnadseffektiva åtgärder genomförs, dock påverkas många beslut inom energieffektivisering av icke-rationella beteenden. Författarna menar dock att energiledning är ett mycket brett begrepp som inte bara inkluderar energieffektiviseringsåtgärder. Litteraturen anger exempelvis kontinuitet och ständiga förbättringar som viktiga aspekter inom energiledning, vilket inte kan mätas med hjälp av enskilda energieffektiviseringsåtgärder. Sammanfattningsvis konstaterar författarna att det utöver tekniska förbättringar finns en stor potential till energieffektivisering inom SMF. Att utöka synen på energieffektivisering till att innefatta energiledningsaspekter ses som ett steg i rätt riktning. Ytterligare utvidgning av synsättet efterfrågas och en ny metod för kvantifiering av energiledningspotentialen föreslås av författarna som inkluderar fler dimensioner.