Idrott och hälsa i grundsärskolan : en läroplansteoretisk studie om möjligheter och begränsningar

Sammanfattning: Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att, genom en intervjustudie, undersöka den svenska grundsärskolans kursplan i idrott och hälsa utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet ledde fram till följande mer preciserade frågeställningar: På vilka sätt styr kursplanen idrottslärares utformning av undervisningen i grundsärskolan och vilket stöd ger kursplanen? Vilka likheter och skillnader mellan kursplanen i idrott och hälsa för grund- respektive grundsärskolan uppfattar idrottslärare? Hur arbetar lärarna med inkludering? Vilken typ av fortbildning erbjuds verksamma lärare? Vilken funktion tilldelar lärarna betyg och bedömning i grundsärskolan? Metod Studien har ett läroplansteoretiskt perspektiv och utgår från Lindes arenor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex lärare i Idrott och Hälsa (idh) samt ett undervisningsråd. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval samt snöbollsurval. Resultat Lärare försöker i den mån det är möjligt att förmedla syfte och mål till sina elever för att underlättar undervisningen. De understryker att det innehåll som är enklast att arbeta med är det som består av konkret framskrivna moment. Problem uppstår i olika former när kursplanen är öppen för tolkning och/eller där eleverna ska resonera kring och värdera kunskap och sitt eget kunnande. Lärare finner lite stöd i kursplanens formuleringar och ifrågasätter betygens roll. Lärarna uttrycker ett behov av fortbildning inom specialpedagogik och en tydligare framskrivning av kursplanen. Motivet till varför grundskolans och grundsärskolans kursplan ser så lika ut är, enligt undervisningsrådet, att säkerställa en så likvärdig undervisning som möjligt, ytterligare motivering saknas. Slutsats Av studiens resultat framgår att kursplanen för grundsärskolan saknar en tydlig framskrivning av syftet för målgruppen av elever. Lärare har svårt att arbeta med och tolka kursplanen och tvingas därför välja och välja bort innehåll och kunskapskrav. Enligt studien uteblir mötet mellan formulerings- och tolkningsarenan. Den givna kunskap som har formulerats i kursplanen blir inte möjlig för lärarna att omarbeta till ett innehåll som är relevant för målgruppen av elever. Detta då lärarna anser att det är svårt att inom ramen för  undervisningen på grundsärskolan realisera innehåll och betygskriterier. Det går att ifrågasätta om undervisningen i idh för särskolans elever blir likvärdig.