Samhällets utvalda föräldrar - En kvalitativ studie gällande det lämpliga familjehemmet

Sammanfattning: SAMHÄLLETS UTVALDA FÖRÄLDRAREN KVALITATIV STUDIE GÄLLANDE DET LÄMPLIGA FAMILJEHEMMET ANNA WELINWelin, A. Samhällets utvalda föräldrar. En kvalitativ studie gällande det lämpliga familjehemmet. Examensarbete i Socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Socialt arbete, 2018.Abstrakt: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som uppfattas vara ett lämpligt familjehem utifrån de känslomässiga behov familjehemsvården ska fylla för de placerade barnen. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tio personer som har lång arbetslivserfarenhet inom svensk familjehemsvård. Resultatet visar att det lämpliga familjehemmet har en egen trygg anknytning och ett känslomässigt överskott som gör att barnen kan tryggas. Det lämpliga familjehemmet upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull och kan förmedla känslan till de placerade barnen. När samhället väljer familjehem till barn, väljs också förebilder. Familjehemsvård är inte automatiskt god vård för barn – den förutsätter lämpliga familjehem. Annars riskeras barnens hälsa och förmåga att hantera tillvaron, såväl under barndomen som i vuxenlivet.Resultatet visar också att barnen som familjehemsplaceras ofta har omfattande känslomässiga behov. Det är vanligt att barnen har psykiatriska diagnoser och beteendestörningar. De placerade barnens mående har försämrats över tid. Samtidigt råder stor brist på lämpliga familjehem. På kort tid har antalet barn i familjehemsvård fördubblats, bl a till följd av de ensamkommande barnen som kommit till Sverige. När kommunerna inte själva klarat av att hitta lämpliga familjehem har privata företag anlitats. Familjehemsutredningarna ser väldigt olika ut. Ett familjehem som bedömts olämpligt av en kommun - kan bedömas lämpligt av en annan. De ”godkända” familjehemmen kan därmed ha mycket olika kvalitet, vilket påverkar vården av barnen som placeras.Det råder stort missnöje gällande hur familjehemsvården är organiserad. Större samordning gällande rekryteringsinsatser efterlyses, liksom bättre villkor för familjehemmen och socialsekreterarna. Andra förbättringar som önskas är ökad kontroll av de privata företagens verksamhet samt ökad forskning inom familjehemsvården, inte minst gällande hur familjehemmens lämplighet bör utredas. Nyckelord: Anknytningsteorin, barn i dygnsvård, existentialismen, familjehem, familjehemsvård, föräldraförmåga, känsla av sammanhang