Ledarcoachning : En arena för reflektion och utvecklande av Samvetsgrannhet

Detta är en Magister-uppsats från Handelshögskolan vid Umeå universitet

Författare: Petter Agestam; Jakob Hanell; [2009]

Nyckelord: coachning; ledarskap; NEO PI-R;

Sammanfattning: När vi hör ordet coachning associerar vi det ofta med idrott. När vi tänker på en coach tänkervi ofta på en hockeytränare eller en fotbollstränare. Studien som du nu håller i din handkommer att redogöra för en aspekt av coachning som inte är lika välkänt i vidare kretsarnämligen ledarcoachning. Ledarcoachning syftar till att hjälpa den coachade ledaren attutvecklas och bli mer effektiv i sitt arbete genom aktiv coachning som karaktäriseras avfeedback och utveckling. Fokus ligger alltså på en relation mellan coachen och deltagaren ochinte på att coachen ska lära deltagaren om rätt och fel sätt att sköta saker. Syftet med vår studie är att undersöka effekter av coachning på ledare inom professionellaorganisationer och jämföra coachningeffekterna med förändrade personlighetsdrag hosdeltagarna, samt dra slutsatser om vilka coachningeffekter som kan kopplas till förändradepersonlighetsdrag. Ovanstående leder oss till följande frågeställning: hur förändras en ledare genom ettcoachningprogram? Den teoretiska referensramen inkluderar tidigare studier angående effekter av ledarcoachningsamt ett verktyg för att mäta personlighetsdrag kallat NEO PI-R vilket baseras påfemfaktormodellen. Studien har genomförts som en fallstudie på coachen Thomas Karlssons företag TKLedarguide AB och dess coachningverksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuermed respondenter som genomgått Karlssons program, parallellt med intervjuerna har vi låtitden coachade ledaren samt några av dennes medarbetare genomföra en enkät som syftar tillatt mäta förändrade personlighetsdrag enligt femfaktormodellen. Våra slutsatser kan sammanfattas enligt följande lista: Ledarna skattar sin egen förändring i linje med våra teoretiska antaganden. Ledarna skattar oftast sin egen förändring högre än medarbetarna gör. Medarbetarna skattar de största förändringarna inom Samvetsgrannhet. Coachningprogrammet är en arena för reflektion. Efter coachningprogrammet visar ledarna på en hög nivå av Extraversion. Lyhördhet och Sällskaplighet har varit de faktorer som förändrats minst. Då vi har tolkat Karlssons coachningprogram att likna andra ledarcoachningprogram har vi kunnat föra en resultatgivande diskussion kring resultatens överförbarhet till andracoachningprogram.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)