Hur långt sträcker sig möjligheten till religionsutövning i arbetslivet?

Sammanfattning: Religionsfrihet är en mänsklig rättighet och i och med den ökade mångfalden i Sverige är det idag ett aktuellt ämne. Religionsfriheten finns framförallt reglerat i artikel 9 Europakonvention, både rätten att ha en åsikt om religion samt rätten till religionsutövning. Europakonventionen är i sin helhet tillämplig i nationell rätt och gäller som lag i Sverige, dock får inte lag eller annan föreskrift strida mot Europakonventionen. Utöver Europakonventionen finns religion reglerat inom EU-rätten, regeringsformen och diskrimineringslagen. Åsiktsfriheten är okränkbar men utövandet av en religion kan begränsas om det är föreskrivet i lag och är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Vidare är det endast det centrala i en religion som skyddas av artikel 9 och det måste finnas ett mycket nära samband mellan handling och trosuppfattning. Religionsutövandet får inte heller bidra till serious difficulties för verksamheten eller strida mot proportionalitetsprincipen, det vill säga åtgärden kan endast godtas om den står i skälig relation till det intresse som är avsett att skyddas. Varje människa har rätt att utöva sin religion men denna rätt är inte absolut då det måste finnas ett mycket nära samband mellan religionsutövning och trosuppfattning och en handling är inte proportionerlig om den till exempel skulle inskränka andras fri- och rättigheter. Dessutom är inte arbetsgivaren skyldig att ta hänsyn till arbetstagarens religion om utövningen bidrar till serious difficulties för verksamheten. Det går därmed att konstatera att arbetsledningsrätten är en stark vedertagen princip i inhemsk rätt som är svår att kringgå. Verksamhetens bedrivande går ofta före den enskildes intresse att utöva sin religion.