Leksandsbrons deformationsövervakning med geodetiska metoder

Sammanfattning: Av olika orsaker sker rörelser i strukturer, vilket leder till att deformationer uppstår. För att upptäcka deformationer krävs att förändringarna övervakas regelbundet. Övervakning kan ske på olika sätt. När detta utförs bör ett stomnät, upprättat av referenspunkter av god kvalitet, finnas tillgängligt. Stomnätet ger en grund för deformationsmätningen och gör att instrumentet som används, kan erhålla en lokalisering av var referenspunkterna placeras innan mätningen av strukturen utförs. 2014 utförde konsultföretaget Sweco, med uppdrag från Leksands kommun, en deformationsmätning av Leksandsbron, som är en gammal bågvalvsbro från 1925 i Leksands kommun, Dalarnas län. Syftet var att undersöka brons hållbarhet, men några slutsatser kunde inte dras utifrån den mätningen. I denna studie är syftet att ge förslag på hur Swecos stomnät skulle kunna utvecklas. Kompletteringen av stomnätet utfördes genom en simulering i programvaran SBG Geo där ett antal av Swecos kända stompunkter valdes och nya stompunkter placerades ut grafiskt med avseende på kvalitet, tillförlitlighet, geometri och ekonomiska aspekter i tre scenarier. Ett stomnät kan se ut på många olika sätt i teorin, men i praktiken är omgivningen begränsad vid bromätningar. Nätutjämning av förslagen fick senare klargöra vilket nät som var det bästa för att använda som referens till inmätningen av bron. Kompletteringen resulterade i att det förslag som var det mest lämpade också var det som var bäst anpassat till brons omgivning, natur och sikt. Det bästa förslaget har därefter användes därefter till inmätning av Leksandsbron, där Swecos deformationsmätning utgjorde referens. Inmätningen av stomnätet och bron utfördes med totalstationen Trimble S7. Genom nätutjämning beräknades nätets koordinater och osäkerheter från observationerna och differenserna jämfördes mot Swecos punkter för att se om någon deformation uppstått. Resultatet visar att två av Swecos punkter och några av brons punkter har utsatts för deformation. Deformationen för punkternas avvikelser analyserades också genom att använda t-student signifikanstest på ett konfidensintervall av 95%. Är avvikelsen inom intervallet har punkten inte rört sig och är avvikelsen utanför konfidensintervallet har punkten rört sig. Signifikanstestet visade att de punkter som utsatts för deformation i nätutjämningen även är signifikanta i t-student testet och bekräftade att punkterna har rört sig.