Sambandet mellan socialdans och upplevd lycka

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi

Sammanfattning: Dans är aktivitet som väcker positiva emotioner och förknippas med bland annat högtider, musik, social gemenskap, motion och andra positiva händelser, vilka är faktorer som kan bidra till lycka. Exempelvis har forskningsvärldens nyfikenhet på fritidsaktiviteter lett till att pardans, som generellt setts som en social och kulturell aktivitet, numera blivit accepterad som alternativ behandlingsform mot psykisk ohälsa såsom stress, ångest och depression. Dock fann jag i min litteraturundersökning att det var få studier som var gjorda där man undersökte socialdansen (pardans utan tävlingsinslag) och dess påverkan på friska människors lycka. Därför ämnade föreliggande studie undersöka sambandet mellan socialdans och lycka. För att besvara frågeställningarna mättes de oberoende variablerna duration, intensitet och frekvens i socialdans med de två beroende variablerna livstillfredsställelse (kognitiv lycka) och välbefinnande (affektiv lycka). Självskattningsskalan SWLS användes för att mäta livstillfredsställelse och PANAS C för att mäta upplevt välbefinnande. Deltagarna var 136 socialdansare i åldrarna 19–70 år, från olika delar av Sverige, med en medelålder på 37,83 år (SD = 12,138 år), där 68 procent var kvinnor och 43 procent var män. Multipel linjär regression användes för dataanalysen. Resultaten visade att endast variabeln duration uppvisade signifikant värde gällande prediktion av kognitiv lycka (livstillfredsställelse). Däremot visade också resultaten av samtliga oberoende variabler; duration, frekvens och intensitet, signifikanta värden gällande prediktion av affektiv lycka (välbefinnande).

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)