Konsten att examinera grammatik. En innehållsanalys av elva grammatikprov i svenska på gymnasiet

Sammanfattning: Kurs- och läroplaner ger lärare ett relativt stort handlingsutrymme med avseende på vad lärarna skall undervisa om och framförallt hur undervisningen skall ske. Styrdokumenten ritar upp de kunskapsmässiga ramar som läraren måste förhålla sig till men läraren är själv fri att forma innehållet. Det gäller även grammatikundervisningen. I samband med föreliggande studie formulerades utifrån det frågan om hur svensklärare väljer att examinera de kunskapskrav som rör grammatik i gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare väljer att examinera kunskapskraven som rör grammatik i svenskämnet på gymnasiet och hur dessa examinationer kan skilja sig åt. Studiens forskningsfrågor är: ”Vilka metoder för att examinera kunskapskraven som rör grammatik återfinns i de aktuella examinationerna?”, ”Vilka grammatiska strukturer och konstruktioner lägger svensklärarna särskild vikt vid i de aktuella examinationerna?” och ”Vilka grammatiska synsätt går att urskilja i de aktuella examinationerna?” Den metod som har använts för att besvara syfte och forskningsfrågor är innehållsanalys. Innehållsanalysen är en form av textanalys där både de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av en eller flera texter kan undersökas. Det material som används i studien är elva grammatikprov från svensklärare på gymnasiet. Studiens resultat visar att det vanligaste sättet att examinera grammatik är genom traditionella grammatikprov med stängda frågor där det finns ett korrekt svar. Vidare framkommer att stort fokus läggs på ordklasser och satsdelar men att även språkriktighet och satstyper tas upp i grammatikproven. Slutsatsen som kan dras utifrån studiens resultat är att lärarna i stor utsträckning väljer att använda sitt handlingsutrymme på ett likartat sätt.