Balanced Scorecard i ett åkeriföretag : Implementering av det balanserade styrkortet i Poståkeriet Stockholms verksamhet – uppväger fördelarna nackdelarna?

Sammanfattning: Författarna och skaparna av det balanserade styrkortet, Robert S Kaplan & David P Norton, menar att behovet av ett ekonomistyrningsverktyg som ger en mer fullständig helhetsbild än enbart finansiella mått har ökat alltmer. Detta främst då den konstant föränderliga värld företagen agerar i har skiftat fokus och ser kunden som allt viktigare, vilket medför att företagen måste förstå och få grepp om den egna verksamheten för att i förlängningen nå långsiktiga framgångar. Användningen av enbart finansiella mått gör att företagen kan försumma avgörande faktorer i sin omgivning när framtida strategier tas fram. De perspektiv som Kaplan & Norton har utvecklat genom sitt arbete med det balanserade styrkortet är tänkta att underlätta den övergripande identifieringen av dessa nyckelfaktorer. Det balanserade styrkortet innehåller därför förutom det tidigare nämnda finansiella perspektivet även kund-, process- och lärandeperspektivet. Rör det sig om identifiering av nyckelfaktorer för ett tjänsteföretag blir det än mer viktigt att se bortom de finansiella måtten då en väsentlig framgångsfaktor är kontakten mellan företagets medarbetare och dess kunder, det som många gånger kallas kundvärde. Av denna anledning har författarna till denna fallstudie valt att belysa hur implementeringen av det balanserade styrkortet har genomförts hos tjänsteföretaget Poståkeriet Stockholm, samt utvärdera om dess fördelar uppväger nackdelarna. För att få insikt i arbetet med Postcirkeln, som är Postkoncernens och Poståkeriets egen variant av det balanserade styrkortet, valdes förutom åkeriområdesenhet Stockholm även tre platskontor ut för att få ett representativt urval. Utvalda nyckelpersoner fick sedan genom kvalitativa intervjuer svara på frågor relevanta för bedömningen av hur väl Poståkeriet lyckats med implementeringen av ekonomistyrningsverktyget. Den vetenskapliga metod som tillämpas är hermeneutik då tolkningen av företeelser och fenomen är centrala i fallstudien. Den slutsats som fallstudien leder fram till visar att både Posten och Poståkeriet verkligen haft viljan att implementera Postcirkeln och lagt ned stora resurser på att anpassa det balanserade styrkortet till den egna verksamheten för att kunna tillämpa det inom hela företaget. Man har arbetat och arbetar aktivt med de anpassade perspektiven samt styr- och nyckeltalen och uppdaterar dessa kontinuerligt. Däremot har man inte lyckats fullt ut med att förmedla Postcirkelns innebörd och mening till medarbetarna på alla befattningsnivåer. Samtidigt arbetar också en del medarbetare med verktyget och tillämpar det utan att riktigt förstå varför och vilka fördelar det medför. Många medarbetare saknar helt enkelt helhetsbilden, som ledningen och projektledarna misslyckats att kommunicera. Trots detta visar Poståkeriet att man genom att anpassa det balanserade styrkortet till sin egen situation och sina egna krav, önskemål och behov kan använda det även i ett tjänsteföretag. Och även om både Posten och Poståkeriet lagt ned väldigt mycket resurser under många år har arbetet med Postcirkeln faktiskt gett utdelning, i form av positiva resultat och ständiga förbättringar, vilket visar sig i slutändan genom att verksamhetsområdet rent finansiellt har förbättrat sitt resultat och ger ett klart positivt bidrag till Postkoncernen.