Bluetongue : europeiska utbrott och kontrollmetoder

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Sammanfattning: Bluetonguevirus (BTV) är ett vektorburet virus som orsakar sjukdom hos idisslare, främst får. På senare år har BTV oväntat spridits långt norrut i Europa med flera olika serotyper delaktiga. Virusets spridning är komplicerad och ofta svår att härleda då det sprids med svidknott av vissa Culicoides arter som både kan transporteras långa sträckor med vinden men också genom transport ombord på bl.a. flygplan och båtar. Därtill diskuteras det vilken inverkan de pågående klimatförändringarna kan ha då effektiv spridning av viruset kräver ett varmt klimat. BTV har orsakat stor ekonomisk påverkan speciellt i Europa sen dess spridning norrut. Denna litteraturstudie inriktar sig på att granska hur spridningen av bluetongue har skett i Europa, hur de europeiska utbrotten har hanterats genom åren, vilka kontrollmetoder som står till buds och inom vilka områden forskning har skett för att bättre kunna hantera och förhindra framtida utbrott. För att kontrollera spridningen av BTV har förordningar och direktiv instiftats av den Europeiska Unionen, men exakt hur olika länder har hanterat olika utbrott har dock skiljt sig ganska mycket. De kontrollmetoder som har stått till buds har varit vaccination, passiv och klinisk övervakning av tamdjur, övervakning av vilda djur, entomologisk övervakning, vektorkontroll och restriktioner i form av skydds- och övervakningszoner med begränsningar av transportering av djur. Vaccinering har visat sig vara den mest effektiva metoden för att kontrollera spridningen av BTV och därmed även dess ekonomiska konsekvenser. Dock har det visat sig finnas problem med de vacciner som använts och används. Problemen har inte endast setts i form av biverkningar utan även genom att det inte har gått att skilja på vaccinerade och infekterade djur. Dessutom är det ett problem att det finns många olika serotyper. Även om vaccinering skett mot en specifik serotyp, har det visat sig att spridningen av en serotyp ibland följts av en annan. Arbetet med att få fram nya bättre vacciner går framåt och på senare år har även forskning skett inom entomologisk övervakning och övervakning av vilda djur. Dock saknas fortfarande kunskaper inom vissa områden som behövs för att bättre kontrollmetoder för BTV ska kunna utvecklas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)