En studie om allmänna reklamationsnämndens avtalstolkning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Allmänt känt hos många jurister – om inte alla – är att allmän domstol använder sig av vissa utarbetade modeller eller metoder då den har att utföra en tolkningsoperation på ett avtal. Dessa metoder underlättar för tolkaren att uppvisa enhetlighet i bedömningen så att lika avtal tolkas lika. Detta är även önskvärt då det leder till ett visst mått av förutsägbarhet. Allmänna reklamationsnämnden är en svensk statlig myndighet som, enligt dess förordning (Förordning 2007:1041 med instruktion för allmänna reklamationsnämnden), har till huvuduppgift att pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare. Nämnden kan alltså liknas vid en allmän domstol. En viktig skillnad är dock att nämnden endast kan lämna rekommendationer om hur en tvist bör lösas. Parterna har med andra ord själva att välja huruvida de vill rätta sig efter beslutet eller ej. Författaren har valt att i det här arbetet undersöka vilka metoder som nämnden använder sig av då den tolkar avtal mellan konsumenter och näringsidkare; använder den sig av samma metoder som allmän domstol och som finns behandlade i juridisk doktrin, eller har den egna metoder som den arbetar efter? Det är främst den frågeställningen som det här arbetet har till syfte att besvara. Med den frågan besvarad vill författaren dock även försöka få klarhet i vilka ärenden som i praktiken uppkommer hos nämnden i anslutning till avtalstolkning och hur utgången blir. Nämnden anger t.ex. att konsument får rätt i knappt hälften av ärendena som inkommer till myndigheten, dvs. nästan 50 %, stämmer det även när man ser till avtalstolkningsfrågor isolerat, och om så inte skulle vara fallet vad kan det tänkas bero på? Slutligen kommer författaren även, i diskussionen, försöka dra vissa allmänna slutsatser runt för- och nackdelar med Allmänna reklamationsnämnden kontra allmän domstol ur ett rättssäkerhets- och samhällsperspektiv. Är det lämpligt att fördela rättsskipning på detta sätt i samhället? Bör rättsskipningen vara förbehållet allmän domstol?

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)