E-snuten : En studie av myndigheters informalisering på sociala medier

Sammanfattning:

Problem: Poliskontot @Yb_sodermalm utmärker sig på Twitter, till skillnad från andra poliser på sociala medier, genom kåserande texter med värderingar och tyckande, en språkstil som inte tillhör vanligheten för extern myndighetskommunikation. Kontot, som drivs av en formell organisation, använder sig av en blandning mellan informellt och formellt skrivna texter i en informell kanal.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga yttre befäl Södermalms twitterkonto @Yb_Sodermalm för att undersöka myndighetskommunikationens informalisering på sociala medier. Vidare vill vi även studera hur den verklighet som yttre befäl Södermalm erbjuder i sitt twitterflöde ser ut och undersöka om denna myndighet har domesticerat det digitala PR-verktyget.

Frågeställning:

• Har myndighetskommunikationen på Twitter blivit informaliserad?
• Hur ser verkligheten som presenteras i yttre befäl Södermalms twitterflöde ut?
• Har myndigheterna domesticerat det digitala PR-verktyget?

Teori: Talspråkets och den traditionella kanslisvenskans förutsättningar och syntax, myndigheternas informalisering, digital PR

Metod: Undersökningen gjordes med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod. En kvantitativ analysmetod användes på 313 tweets från twitterkontot @Yb_sodermalm i form av ett kodschema i syfte att kategorisera materialet. Ett kvalitativt textanalysverktyg komponerades för att analysera det insamlade materialet.

Resultat och slutsats: Den verklighet som erbjuds är en polisvärld som rapporterar om polisarbete eller upplysningar. Språkbruket är blandat mellan formellt och informellt språk. Detta visar att det finns en viss grad av informalisering i myndigheternas kommunikation på sociala medier, men myndigheternas språk är inte helt informaliserat än utan kommunikationen bör snarare ses som i en brytningsfas från kanslisvenskan mot ett mer informaliserat språk. Det finns även inslag av roliga tweets, opinionstweets, känslosamma tweets, och blogginlägg. Deras öppna Twitterprofil och användning av retoriska begrepp som engagerar medborgare talar för att myndigheterna har domesticerat det digitala PR-verktyget. Det som talar emot detta är att de belyser sina personliga åsikter i sina inlägg. Således är domesticeringen av PR i myndighetsutövandet i sociala medier på väg, men den är inte helt framme ännu.