Effektiv kollektivtrafik med buss: framtid och potential
Sammanfattning: Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda
kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och
transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav
gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd
utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar.
Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del
av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva
och attraktiva som vår spårbundna trafik.
Huvudsyftet för rapporten är att visa på bussens lämplighet, ställning och
framtida möjlighet att bidra till och utveckla kollektivtrafiken.
Underliggande syften är att
- Genom exempel på befintligt förekommande system i Sverige och världen ge
en samlad helhetssyn av de framgångsfaktorer som varit på de orter där man
arbetat aktivt med utveckling av busstrafiken.
- Förstå bussens styrkor och svagheter i jämförelse med övriga existerande
kollektiva lösningar.
- Ge en vägledning i hur man bör gå vidare i planeringen då bussen är vald
som fordon för att lösa ett kollektivt stråk.
Rapporten är framtagen utifrån ett svenskt perspektiv och samhällsstruktur.
Tanken är att visa på hur kunskap gällande BRT (bus rapid transit) och
attraktiv kollektivtrafik kan appliceras och skapa god kollektivtrafik med
buss för svenska förhållanden. I rapporten går dessa system under namnet
högprioriterade bussystem, en beteckning framtagen av Trivector under
1990-talet. Exempel på städer som framgångsrikt arbetat med busstrafik och
nämns i rapporten är Lund, Linköping, Jönköping, Nantes, Zuidtangent,
Eindhoven och Curitiba.
Kollektivtrafiken har en stor betydelse för staden och kan beskrivas utifrån
kvalitet och kvantitet. Beroende på stadens invånarantal rekommenderas i
första hand en tangentiell linjestruktur som kompletteras med ett radiellt
nät.
Valet av kollektivt system bör utgå från stadens behov och krav samt
färdmedlets förut-sättningar. Här jämförs bussen som färdmedel och i system
mot spårtaxi, tunnelbana, pendeltåg och spårvagn utifrån parametrarna nedan
och presenteras i informativa tabeller.
Stadens behov och krav
• turtäthet
• miljökrav
• hållplatsavstånd
• linjesträckning
• resandeunderlag
• utrymme i stadsrummet
• ekonomi
Färdmedlets förutsättningar
• drivmedel
• emissioner
• depåbehov
• tillgänglighet
• reshastighet
• störning under byggtiden
• buller
• energiförbrukning
• kapacitet och turtäthet
• trygghet
• hållplatsavstånd
• utrymmeskrav
• koppling till övrig kollektivtrafik
• estetik och stadsbyggnad
• bekvämlighet
• tid från planering till genomfö-rande
• investeringskostnader
• drift- och underhållskostnader
• svenska förhållanden
Utfallet för bussens ställning presenteras bland annat i en SWOT-analys.
I kapitlet optimering av busslösningar ges avslutningsvis förslag på hur en
linje i ett hög-prioriterat bussystem bör utformas och vilka faktorer som är
viktiga att tänka på. Detta kapitel ska kunna ses som en handbok. Faktorerna
kan var för sig bidra till att även bussen i blandtrafik ges ökad
framkomlighet, attraktivitet och kan hålla sig inom utsatt ekonomisk ram.
I studiens slutsats konstateras att vi måste våga prioritera
kollektivtrafiken på andra färdmedels bekostnad. Vidare skapas en attraktiv
kollektivtrafik utifrån upplevelsen av hela resan. Bussen har potential och
kan genom god planering och fordonsutformning samverka med övriga färdmedel
för ett ökat kollektivt resande. För att de högprioriterade bussarna ska
kunna konkurrera mot spårbunden trafik krävs att vi låter bussen likt
spår-bundna alternativ vara strukturskapande med fastlagt stråk i
stadsplaneringen.
KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)