”… alla vill vi väl ha ett förhållande” : En studie om hur kvinnor i övre medelåldern upplever livet som singel

Sammanfattning: Sverige är ett av världens mest individualistiska länder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar är kvinnor i åldersgrupperna övre medelålder och äldre (Statistiska centralbyrån, 2012). Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelålder upplever singellivet. Jag använde mig utav välkända teorier och begrepp inom sociologin. De tillämpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvåsamhetsnormen och identitetsskapande utifrån teorier som spegeljaget och könsidentitet/könsroller. Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsättningar av att leva som singlar i samhället påverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet. Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 år som var skilda och hade barn från tidigare äktenskap. Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av självständighet, frihet och kontroll. Till de negativa aspekterna hörde ensamhet, försämrad ekonomi och att det var svårt att hitta en partner i deras ålder. Det visade sig att omgivningens attityder påverkade kvinnornas självbild negativt. Kvinnorna hade fått andra förväntningar på sig sedan de blivit singlar och hade därför varit tvungna att ändra sitt sociala beteende. Resultatet visade även att singelkvinnornas identitet var motsägelsefull då den slets mellan tvåsamhetsnormen och samhällets individualistiska ideal. Jag drar slutsatsen att upplevelsen utav singellivet för kvinnor i övre medelåldern är mångsidig. Deras handlingsutrymme är i och med singellivet både begränsat och utökat – de har större frihet att bestämma över sin vardag men samtidigt är de hämmade vid deltagandet i sociala sammanhang. Omgivningen har en stark inverkan på deras identitetsskapande och därmed ofta en negativ inverkan på deras självbild. Kvinnorna påverkas i hög grad av tvåsamhetsnormen men också utav individualismen vilken är mycket stark i Sverige. Dessa två begrepp står i ett motsatsförhållande till varandra vilket gör kvinnornas identitet ambivalent. För att leva upp till båda idealen framstår särboförhållandet för kvinnorna som det mest ultimata alternativet till singellivet.