Skippa sura drycker!? : En diskursanalytisk studie av språkliga budskap i två artiklar kring sura dryckers inverkan på tandhälsan

Sammanfattning: Utgångspunkten är att texters tolkningar har betydelse för såväl individer som samhälle genom att budskap relateras till attityder och uppfattningar av betydelse för den samhälleliga kontexten vari människor jämförs och jämför sig själva gentemot rådande diskursiva normer där det handlar om makt och definitionsmakt samt normalitet och avvikelse (Burr 2003:68f, Fairclough 1992). Här framträder media med sina val av formuleringar som starkt bidragande till upprätthållande av nämnda normativa diskurser (Fox 1993:13, Bildtgård 2002). De analyserade artiklarna visar prov på olika former av retoriska grepp och bygger i hög grad på argumentation. Formuleringarna varnar och oroar, till och med mer än vad de gör nytta, för trots att upplysningen är viktig, menar jag att det behöver finnas balans i budskapen samt betoning av hur människor kan förhålla sig till dem, för att som Arkin betonar, uppleva personlig kontroll (i Jarlbro 2010:81f). Arkin menar också att riskbedömning är ett svårt område oavsett målgrupp eftersom det tenderar att vara svårt att bedöma om och i så fall i vilken omfattning det kan drabba individen själv (i Jarlbro 2010:81f). När jag analyserade artiklarna fann jag således mer frågor än svar och lösningar kring budskapen. Att efter läsning välja att följa uppmaningen; "Skippa sura drycker!" innebär potentiella konsekvenser, som inte lyfts av artikelförfattarna, men som jag menar är relevanta att titta närmare på. Dels finns det en risk att barn väljer läsk hellre än juice vid exempelvis frukost och dels finns en risk att människor väljer bort tandborstning av rädsla för frätskador. Därför menar jag att artiklarna med sina budskap har varit värdefulla att analysera för att få syn på såväl språkliga som sociala tolkningar och konsekvenser för individ och samhälle där det behövs ett helhetsperspektiv på de båda utifrån en tanke om hållbar livsstil och hälsa.