Continous Improvements – en självklarhet för kunskapsintensiva organisationer?

Sammanfattning: Continous improvements (ständiga förbättringar, framöver förkortat CI) har under senare år fått ett stort fokus inom svenska organisationer – först inom tillverknings-industrin och senare inom tjänstesektorn och offentlig sektor. Breddningen av verksamheter som fokuserar på dessa små, kontinuerliga förbättringar innebär också att det även är komplexa, kunskapsintensiva organisationer som använder sig av CI. Majoriteten av den forskning som utförts inom områden relaterade till CI gäller standardiserade och styrda arbetsuppgifter. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv har jag därför valt att studera hur arbetet med CI utformas i en kunskapsintensiv organisation. Hur förhåller sig utformningen av CI då jämfört med de ideal som finns i befintlig litteratur? Som metod för datainsamlingen har jag använt mig av repertory-grid som är en variant av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet från den studerade organisationen och deras arbete med CI visar på en stor överensstämmelse med tidigare forskning. Det är dock några områden som avviker, framförallt när det gäller lärande och reflektion. I idealfallet är CI ett systematiskt, kontinuerligt och kumulativt arbetssätt som bygger på medarbetarnas engagemang. I en kunskapsintensiv organisation är det framförallt den kumulativa delen som inte uppfylls.